Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Föreläsningarnas art s. 136. — Modersmålets användning s. 148.
— Kurser s. 151. — Införande af förhör s. 153. — Försumlighet s.
155. — Ferier s. 15S. — Åhörarantal s. 161. —Auditorier s. 164. —
Kollegier s. 166. — Disputationer (författarskapet till disputationer
inom filosofiska fakulteten s. 169 — dito inom de högre s. 176. —
Professorer som presiderat sällan s. 178. — Dispntationeruas
beskaffenhet s. 179. — Gratulations verser och kostnader s. 182. —
Vcntile-ringen s. 183. — Disputationsspecimina s. 184. — Adjunkternas ärliga
disputationer s. 186. — Frågan om exercitiedisputationernas giltighet
vid afläggande af gradualexanien i annan fakultet s. 187. — Censur
af disputationer s. 189. — Rätten att presidera för afhandlingar som
lågo utom professurens område s. 192. — Jus superioris cathedræ s.
193. — Disputationer på svenska s. 198. — Disputationernas
utdelning s. 202). — Examenväsen s. 203. — Promotionen s. 234. —-
Greifs-valds-promotionerna s. 252.
Konstitutionerna af 1655, som ju gällde liela vårt tidehvarf
igenom, hade noggrant bestämt, hvilka författare som i hvarje
ämne skulle läggas till grund för föreläsningarna. Detta var i full
öfverensstämmelse med den urgamla sed, som herrskade alltifrån
universitetens första uppkomst, att man nämligen föredrog och
kommenterade den författare som ansågs vara förnämsta auktoriteten
inom sin vetenskap. Och det lät sig länge göra utan svårighet på
de flesta områden, framför allt inom teologien, språken och
filosofien, hvilka ju ock till en början hufvudsakbgen inbegrepo allt
vetande som borde bli föremål för ett universitets undervisning.
Denna tradition satte ock sin prägel på vårt universitet i I7:de
seklet,1 och samma karaktär bar undervisningen härstädes äfven i
början af vårt tidehvarf, redan en flyktig blick på
föreläsningskatalogerna visar att så var. I detta afseende skilde sig förhållandet
vid våra universitet icke från det som rådde vid utlandets, äfven
där lade man hela 18:de seklet igenom oftast en författare till grund
för de offentliga föreläsningarna.2 Med tidens fortgång inträder
1 Se Del 2: afd. 2, s. 107.
2 Se F. Paulsen: Die deutschen Universitäten, 1902 s. 258,
Paul-sen påvisar, att själfve Kant läste, efter andras arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
