Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
guæ latinæ, philosophiam moralem tam veterum quam
recentio-rum, samt huru dessa studia böra rätteligen appliceras til vitam
civilem, 2) Curtii orationes selectæ, då förutan nödige påminnelser
uti crisi latina efwen artificium oratorium korteligen blifwit wist, 3) De
ratione formandi et interpungendi periodos orationis latinæ, hwars
nödwändighet genom åtskilliga prof blifwit intygad». Privatim
hade han hållit fyra kollegier i veckan i latinsk stil för
åtskilliga af noblessen och många andra studerande, samt ett kollegium
»in potiores philosophiae instrumentalis partes och gifwit å daga
deras nytta in arte oratoria, in philosophia reali et in vita civili».
— Om Anders Celsius, professor i astronomi, upplyser redogörelsen,
att han icke kunnat föreläsa, efter kan nyss hemkommit från sin
utländska resa och nu med K. Maj:ts tillstånd vistades i Torneå, för
att jämte de franska matematikerna göra observationer öfver
jordens skapnad. När kan omsider börjar föreläsa 1737—38
intimerar han sålunda: »publice partes matheseos, quæ sui sunt
muneris, ex elementis latinis cl. Wollfii præleget, a sphæricis et
trigo-nometria sphærica initium facturus; privatim ex libro IV phys.
elem. mathem. Gravesandii de systemate mundi1 principia
astro-noniica et causas motuum coelestium a Newtono demonstratas
ex-plicabit». — Magnus Beronius, professor i poesis, berör icke i
redogörelsen sina offentliga föreläsningar mer än att han säger sig hafva
begynt dem ined metriken, men man ser af
prälektionskatalo-gen, att kan slutat Ovidii Tristia, som han året förut begynt;
privatim säger han sig hafva behandlat åtskilligt ur Horatius,
Ovidius och Virgilius och förklarat de viktigaste styckena om poesiens
art och beskaffenhet.
Såsom synes var bruket att följa en viss auktor konstant, om
man också icke längre ansåg sig böra slafviskt följa
konstitutionernas utpekande af dem som man måste lägga till grund. Dock har
man icke här fallit på den från förra seklet stammande och i Lund
upptagna idén, att innan en ny auktor finge användas, skulle han
gillas af konsistorium eller fakulteten. Uppfostringskommissionen
dömde ett årtionde senare riktigt i detta afseende, när den
uttalade sig för, att man icke alls borde binda lärarnes händer genom
att föreskrifva, hvilka auktorer de skulle använda.2 Detta sätt
att låta föreläsningarna bestå uti kommentering af en viss
vanligen äldre auktor aftog dock alltmera under tidehvarfvets fortgång,
såsom man lätt kan se vid en jämförelse af prälektionskatalogerna;
1 Gravesande’s Institutiones astronomicæ utgåfvos i Upsala 1738
af A. Celsius.
2 Uppfostriugskommissionens prot. 26 nov. 1748.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
