Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
detta arbete som Wallerii kompendier i logik och psykologi. Sist
och starkast framträdde D. Boethius 1782 med sitt Utkast till
föreläsningar i den naturliga sedoläran. Af matematici och fysici
hafva endast Melanderhjelm och Duræus användt egna läroböcker,
den före sin »De initio et progressibus astronomiæ physicæ»,
utgifven i form af sex disputationer 1772—79, den senare sitt »Utkast
till föreläsningar öfver naturkunnigheten» tryckt i Upsala 1759.
J. G. Wallerius använde sina Bref om Chemiens rätta betydelse,
utgifna 1751. Slutligen tryckte Ihre som bekant 1745 sitt Utkast
till föreläsningar öfver svenska språket.
Högst egna voro de föreläsmngar öfver tidens politiska
gazet-ter eller de s. k. »avisorna», som professorerna i politik och historia
understundom höllo, för att inviga studenterna i dagens historiska
tilldragelser och låta dem få ett begrepp om världspolitiken. Denna
art af föreläsningar skall hafva varit rätt vanlig i Tyskland, och
det finns åtminstone ett exempel på, att den redan före vårt
tidehvarf varit i bruk i Upsala.1 Det var emellertid professorn i
praktisk filosofi Anders Grönvall, som äran tillkom att i Upsala hafva
för en längre tid sysslat med avisorna på sina privata föreläsningar.2
Han hade 1720, »efter gjordt försök af den goda nytta som privatim
hållen läsning öfver de tryckta avisorna kunde hafva med sig för den
studerande ungdomen», den 20 oktober samma år utverkat hos
kanslikollegiet portofrihet för de utländska avisor han behöfde, de
holländska från Haag, de fransyska från Amsterdam, de tyska från
Hamburg och de latinska från Köln. Ej blott kollegiet hade
uttalat sitt gillande af företaget, utan äfven universitetskanslern så
munthgen som skriftligen uttryckt sitt välbehag däröfver.
Grönvall själf fann sådant nöje och intresse i dessa föreläsningar, att
ban sannolikt hvarje år under sin professorstid sysselsatt sig
härmed,3 och 1726 till och med föreslog, att det skulle intagas i de nya
1 Adjunkten P. Elvius liar för V. T. 1699 meddelat, att lian »alla
veckor föreläsit och explicerat aviserna» (adjunkternas redogörelse
intagen i kons. prot. 17 juni 1699).
2 H. Schück har i sitt rektorsprogram mars 1911 vid Tlägerströms
installation behandlat saken, han aftrycker där det intressanta
konsistorieprotokollet för 13 dec. 1729.
3 I prälektionskatalogerna har ban utlofvat dylika föreläsningar
1720, 1722—24, 1726—30, 1733—38 (de för 1739—40 felas i Upsala
samlingen); man torde däraf våga sluta, att ban föreläst hvarje år i
ämnet, ehuru lian icke angifvit det. Grönvalls intresse för saken framlyser
tydligt af en under honom år 1725 ventilerad afhandling »De revolutione
Persica bodierna», som visserligen icke åberopar avisorna, men
knappast kan hafva undgått att begagna dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
