Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Ekerman med 89, men Floderi siffra sjönk snart igen under den
andres. Siffrorna växla dock på det mest oberäkneliga sätt. Ihre,
som hösten 1764 haft blott 16, har Y. T. 1769 112, och Linné, som
H. T. 1765 blott har 35, angifver 85 för V. T. 1767 och tillägger där:
»mer än dubbelt så många hafva tillkommit efter hand, men att
få dem stadigt upteknade hade blifvit för mycken försummelse
med lectionerna». — En annan fråga är nu, huru många af de
antecknade verkligen besökt föreläsningarna och hur stadigt det
har skett, säkerligen hafva ebb och flod här växlat starkt. A. Berch
påpekade detta i sessionen den 13 okt. 1768; en och annan dag,
säger han, är auditoriet fullt, men dessemellan mycket glest, och när
man ropar upp, så svarar förteckningen icke alls mot de närvarande.
Lidén berättar ock,1 att då han tidigt på våren 1765 gick upp
för att höra Georgii’s föreläsningar i engelsk historia, utgjordes bela
auditoriet utom honom själf af en mig adelsman; och dock voro
denna termin 14 antecknade till Georgii’s föreläsningar.
I det bela minskades säkerligen under tidens fortgång besöken
å föreläsningarna; de senare spelade ej längre samma roll som förr
för studenten, under det hemarbetets betydelse och möjligheten
att förskaffa sig böcker blifvit en helt annan. Melanderhjelm
uppgifver ock i sin uppsats från 1783,2 att vanan hos studenterna att gå
på föreläsningar aftagit på senare tider; det ringa antalet på
föreläsningarna, säger han, sammanhängde ej blott med att
studentantalet så betydligt minskats utan än mer med ändringen i den
gamla vanan. Hufvudorsaken^ voro att söka i den koncentration
på ett visst kufvudstudium som gjort sig gällande och därnäst i
det själfstudium som utvecklat sig. Värdet af Melanderhjelms
observation försvagas ingalunda däraf, att just när han nedskref den,
voro vissa föreläsningar oerhördt besökta; det är ju ingen ovanlig
företeelse, att unga lärare, särskildt om de äga en mindre vanlig
förmåga att framställa sitt ämne, än mer om de som tänkare och
personligheter göra ett djupare intryck, kunna i ovanlig grad samla
ungdomen omkring sig. Detta var just nu fallet med liistorikern
Erik Michael Fant ocli filosofen Daniel Boethius. Den förre
föreläste åren 1784 och 1785 för i medeltal 200 lärjungar, Boethius
hade 1784 128 och 111, 1785 109 samt 1792 ända till 183.
Samma höga siffra som Boethius har äfven den genialiske professor
skytteanus J. F. Neikter år 1793.3 Svagt förefaller i jämförelse här-
1 Lidén till Gjörwell 5 mars 1765 (orig. i K. Bibi.).
1 Se Bill. 5, s. 95—06.
3 Detta är den enda anteckning, som finns om Neikters åkörartal.
Tyvärr finns ingen från lians föreläsartid som professor i vitterhet; man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
