Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
rit så försigkomne, i synnerhet när de disputerat pro gradu, att de
väl skulle varit i stånd att själfva författa sin afhandling.1 Vidare
har ju en eller annan professor funnits, hvarom mera nedan, som
icke tvekat att gå ungdomen tillhanda som disputationsfabrikator.
Men allt detta till trots får den, som noggrant undersöker
gradual-disputationerna, det ovillkorliga intrycket, att de i regel varit
författade af kandidaterna själfva.
Det är således den stora massan af exercitiedisputationer,
rörande hvilka osäkerhet egentligen råder, och det är
hufvudsakligen på dem, som i min tanke de något stridiga uttalanden vid olika
tider syfta, som jag nu går att anföra. Ett uttalande i
teologiska fakultetens protokoll d. 14 juni 1729 visar, att denna då
ansåg, att exercitiedisputationerna författades af studenterna. Vid
detta tillfälle yrkade nämligen teologerna, att filosofiska fakulteten
icke skulle förvägra dem som ville taga graden, »att första
gången disputera i theologia och själfva få disputationes
tlieologi-cas sammanskrifva». Häremot tyckes dock strida, att i samma
fakultet Schyllberg d. 26 fehr. 1733 yrkade just i afseende på dylika
disputationer, att preses bör tillse, »att han icke ger en
oskicklig eller olärd tillfälle att löpa omkring med en teologisk
disputation, den han likväl torde själf hvarken hafva skrifvit eller med
heder hafva försvarat». I alldeles motsatt riktning går dock ett
uttalande vid samma tid af G. Benzelstjerna.’-’ På samma gång han
gläder sig åt, att de rika collectanea palmsköldiana skola gifva
ypperliga ämnen till disputationer, tillägger han dock, »allenast att,
då några specimina academica därom utkomma, docentes (o:
presi-des) ej ville låta alltsammans ankomma på ungdomen allena,
utan själfve lägga handen vid som sällan sker». Åt samma håll
pekar öfverläggningen i filosofiska fakulteten d. 11 maj 1733, huru
man skulle upphjälpa exercitieafhandlingarna, hvilka röjt
mycken svaghet i studium eloquentiæ. Om den serie af fyra
afhandlingar med olika respondenter, som professorn i grekiska Johan
Amnell utgaf 1759—60 under titel »In acta apostolorum
exercita-tiones philologicæ» och för hvilken man väl skulle vara benägen att
utan vidare tillskrifva honom själf författarskapet, har han dock
afgifvit det yttrande, att de voro »ett försök till nära jämnförelse
imellan grekiska texten och svenska öfversättningen, hvilken jag
igenom nästförflutna årens lectioner gifvit några studerande an-
1 Se Melanderlijelms uppsats, Bih. 5, s. 134.
2 Gr. Benzelstjerna till E. Benzelius 18 mars 1732 i deras 1791
utgifna Brefväxling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
