- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
219

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

dicine studeranden skrifvit sin medicinska exercitiedisputation1
och att vanligen minst ett år förflöt mellan de bägge examinas
afläggande. Dessa examina syntes helt naturligt medicinska
fakultetens professorer onödigt fördröja kursen för deras elever, och hon
gjorde som vi nyss sett ett fruktlöst försök 1736 att blifva af med
dem.3 Linné uttalade flera gånger sin ovilja mot såväl dessa
examina som öfriga onödiga förhör.3 Men efter hans tid skiftade
åsikterna betydligt. Murray uttalade sig i strid med Linnés åsikt
starkt till förmån för dessa preliminärexamina vid examensfrågans
behandling år 1777,4 och han vidhöll med skärpa sin uppfattning,
då Thunberg 1792 väckte frågan om deras afskaffande; Acrel ställde
sig härvid, ehuru i något moderatare form, på Murrays sida.
Några stora fordringar tyckes dock filosofiska fakulteten icke hafva
uppställt i denna examen, om man får döma af dess egna ord,
att den icke begärde mera i latin, grekiska och filosofi än som
fordrades af den djäkne, som kom till universitetet från gymnasiet.5
Den medicinska fakulteten åter (med undantag förstås af
Thunberg) önskade se dessa fordringar betydligt skärpta." Teologernas
fordringar uppgifvas af dem själfva vid seklets midt att hafva varit
Jakob Benzelii epitome och »de angelägnaste perioder och
omständigheter i historia sacra».7 Hvad som ökade oviljan mot dessa
examina var, att examinanderna, som för en tid varit befriade från

1 Detta gör iutryck af, att, liksom teologerna ville hindra filosofie
studerande att genast efter ankomsten till Upsala aflägga den
teologiska preliminärexamen, så hafva här dessa bägge fakulteter slagit sig
i hop för att hindra de unga läkarne att genast göra ifrån sig dessa exa-

mina och så utan hinder slå sig uteslutande på medicinen.

3 Se ofvan s. 213. När Koberg i sitt promotionstal 4 mars 1739
(Kobergs tal, s. 31) har några vackra ord om teologiska examens
boty-delse för läkarne, vågar jag nästan tro, att däri ligger en blodig ironi,
man jämföre det med hans satiriska ord om teologerna i talet 8 maj
1738 (anf. st. s. 43).

3 So särskildt hans uttalande 13 okt. 1708 (Linnés Bref 1, s. 221).
År 1772 begära han och lians kollega, att åtminstone utlänningarne
måtte befrias från dem (Bih. 4, s. 305).

4 Se Afd. 1, s. 543.

5 Filos. fak. prot. 27 febr. 1793 (tryckt samma år), s. 6; jfr s. 13 om
de små fordringarna i moral, statskunskap och historia. Från hebreiska,
astronomi och poesi voro de unga läkarne befriade enligt Murrays
uppgift i hans betänkande om examinas anställande (1776 eller 1777,
bland fak:s acta).

6 Se med. fak:s år 1794 tryckta prot. af 10 dec. 1793 s. 5, där dess
kraf i hvarje ämne uppräknas.

7 Teol. fak. prot. 28 maj 1753.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free