Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
den unge medicine doktorn, om kan icke underkastade sig
Stockholmskans tgöringen. Kursen omfattade kirurgi och obstetrik,
men icke anatomi, ehuru de unga läkarne stundom deltogo äfven
i den anatomiska kursen därstädes.1 I Upsala kar man uppfattat
saken så, som omfattade tjänstgöringen alla tre ämnena ock
beräknade kursen i hvart till ett halft år.2 Ett ögonblick var ock fråga
om år 1774 att införa igen för promoverade doktorer en verklig
efterexamen i kollegium medicum, men gamle Linnés personliga
ingripande kos Gustaf III afvärjde faran för denna gång.3
De prof som en blifvande filosofie magister hade att imdergå
voro af två slag, de som aflades utanför fakulteten ock de som hon
själf anställde. Till de förra hörde 1) den preliminära teologiska
examen, 2) förkoret i ekonomi och 3) mellan 1759 och 1772 äfven
det omtalta förhöret i statsrätt. De senare voro sex till antalet 1)
ett exercitium stili latini, 2) disputa tionen pro exercitio, 3) den
egentliga gradualskrifningen, 4) filosofie kandidatexamen, 5)
gra-dualdisputationen, 6) två prælectiones præcursoriæ. Rörande den
teologiska examen och förhöret i statsrätt hänvisar jag till hvad
jag förut har sagt. Om profvet i ekonomi bör påpekas, att ehuru
det kungliga brefvet af 18 mars 1740 som införde det tycktes
innebära, att professorn i oeconomia publica skulle examinera i sitt
ämne i själfva filosofie kandidatexamen, kom det aldrig att så
tillgå, utan förkoret aflades enskildt för sagde professor ock vanligen
ganska tidigt, innan man hunnit långt med de egentliga filosofiska
studierna;’1 betyget brukade uppvisas, då man begärde undergå
den egentliga gradualskrifningen. Beköfligketen för en gradualist
af ett dylikt betyg kunde väl sättas i fråga, man finner ock att
astronomen Melanderhjelm fann det öfverflödigt; än märkligare är dock,
att en för detta professor i ämnet P. N. Christiernin, sedan han
blifvit medlem af filosofiska fakulteten som professor i teoretisk filo-
1 Karol. Instit. hist. 1, s. 53 och 60.
2 Se medic. fak:s betänkande 27 juni 1758 (i Linnés Bref 1, s. 164),
jfr brefven s. 206 och 221, af hvilka man ser, huru missnöjd Linné var
med saken.
s Se Afd. 1, s. 508.
4 Bland kons. acta 1752 finns ett oundertecknadt memorial, hvari
författaren (tydligen M. Brunstedt) uppgifver, att han, som blef
student 1734, disputerat 23 fehr. 1745 pro exercitio under Ekerman,
samma år d. 8 maj undergått examen oeconomicum samt d. 17 därpå
följande maj examen theologicum, har måst för fattigdoms skull afbryta
sin studier och prästviga sig 1751. —Jonas Ilallenberg, som blef
student 1771, aflade under första året examen både i jus publicum och
ekonomi (B. E. Hildebrand, Minnesteckning öfver Hallenberg, 1880).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
