- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
229

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

229

T. Bergman och K. Aurivillius m. fi. tagit universitetets försvar,
väga vida mer än allt tidens ansvarslösa och okunniga skvaller.
Men man stod i visst fall vanmäktig mot den ytliga anda, som nu
satte sin prägel på tiden och dess ungdom. Den djupt bildade och
fine Johan Floderus gaf häråt uttryck, då han i minnestalet öfver
Nils Rosén 1775 tecknade dennes grundliga studier och därpå
utbrast i de vemodiga orden: »Nondum ista in academiis invaluerat
perversa ratio studiorum conficiendi curriculum, quæ nunc ferme
omnium animos Camenis et bonis litteris omnibus nocentissima
con-tagione infecit, ut vix obiter primoribusque, ut dicitur, labris
degus-tatis artibus ... in ipsa scientiarum adyta et sacraria irreverenter
irrumpant».

Examina i och för förvärfvande af grad i en fakultet voro icke
längre de enda. Utöfver dessa hade i detta tidehvarf äfven
tillkommit tvenne konsistorieexamina, den ena för inträde i
rättegångsverken genom k. brefvet af d. 10 mars 1749 (upphofvet till den
senare hofrättsexamen), den andra för kollegierna eller rättare öfriga
ämbetsverk genom k. brefvet af d. 9 mars 1750 (bättre känd under
dess senare namn af kansliexamen). Jag har förut tecknat
tillkomsten af dessa examina och innehållet i förordningarna.1
Hofrättsexamen, som vi för korthetens skull kunna kalla den, skulle
afläggas i konsistoriet2 för öppna dörrar och under hållet protokoll
öfver frågor och svar; examinatorer voro juris professorerna (man
finner att ej blott Solander utan äfven både Berch och Fick
deltagit i examen) och professorn i praktisk filosofi. Godkänd
disputation i lagfarenhet kunde dock ersätta examensprofvet; dylik
disputation har ock upprepade gånger förekommit, och i regel tyckes
den hafva varit författad af studenten.3 Det var emellertid klart,
att studentens insikt på olika områden icke styrktes tillräckligt
genom en disputation, som blott rörde sig inom ett ämne, och K. Maj :t
föreskref därför d. 9 april 1788 att vid examen till hofrätt, kansli-

1 Se Afd. 1, s. 248 ff. Deras historia är förut tecknad af S. J.
Boethius i inledningen till »Betänkande om inrättande af en
statsvetenskaplig examen»; Sthlm 1910.

2 Eget nog kom första hofrättsexamen att afläggas inför juridiska

fakulteten, emedan det befanns, att examinanden icko var civis aca-

demicus, och konsistoriet därför sköt saken ifrån sig (se kons. prot. 21
okt.—9 dec. 1749). Berch gjorde samma höst ett fruktlöst försök att
få den nya examen till fakultets- och ej konsistorieexamen (se hans
memorial 18 nov. 1749 i jurid. fak:s arkiv).

5 1755 13 juni har dock konsistoriet godkänt dylik disputation,
som en student endast försvarat, ej författat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free