Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
tias.1 Den sista farhågan borde synts öfverflödig, då ju teologie
doktorsvärdigheten nu mera var en utmärkelse som endast K. Maj:t
gaf bort, men prästeståndets farhåga var nog icke alldeles
oberättigad, som man ser däraf, att Greifswalds kansler grefve Löwen
1768 anmälde, att detta universitet ville göra två frånvarande
svenskar till teologie doktorer, men att man icke var alldeles säker på,
om kungliga brefvet af 1764 äfven gällde vid teologie
dolctorspro-motion. K. Maj:t förklarade då d. 31 okt. 1768, att ingen
infödd svensk finge i Greifswald frånvarande göras till doktor inom
någon fakultet, därest han icke förut aflagt därstädes alla de
spe-cimina som voro vanliga vid de svenska universiteten, och Upsalas
kansler underrättades samma dag härom. Ett var dock att
före-skrifva samma prof som i Sverige, ett annat att tillse, dels att
profven verkligen aflades, dels att fordringarna voro desamma. Men
härutinnan har knappast någon förändring inträdt. År 1773 skref
en J. V. Merckell från Greifswald till E. M. Fant om förhållandena
därstädes, att »Candidatexaraina äro ej här annorlunda att anse
än som barnlekar och backanalier», samt att nästan aldrig några
andra än svenskar graduerades därstädes.2 Slutet på denna
bedröfliga konkurrens blef, att K. Maj:t d. 30 maj 1796 utfärdade bref,
som förbjöd Greifswald att promovera hvarje år flere än tio infödde
svenskar, en väl stor siffra redan den, ty det betydde trettio svenskar
på tre år vid en tid, då Upsala ännu fick hvart tredje år blott
promovera femtio. Mer än ett tyskt universitet har kanske följt
Greifswalds exempel; åtminstone berättar en svensk, som 1760 uppehöll
sig i Wittenberg, att det icke var nödvändigt för en svensk att
göra den långsamma och dyrbara resan dit ned för att vinna
hedern, ty man kunde där blifva kreerad till magister utan att
infinna sig.3
1 Utdrag ur prästeståndets prot. juni 1766 i R. Ark., Prästeståndets
arkiv, F. 79, n. ,195.
2 Orig. i Ups. Bibi., G. 70: a. Merckell blef sedan kyrkoherde i
Alsike. Man jämföre med hans bref do ord, som M. Floderus 1784
skref i sitt förut omtalta bref till Gjörwell om en upplänning lillström,
som »reste ut i sommars och är nu återkommen igen som magister».
3 En Bose till Wargentin 6 jan. 1769 från Wittenberg (Bergianska
saml. T. 8). Han nämner dock förut i brefvet, att man skall skicka ett
»specimen latina lingua et proprio Marte elaboratum cum parvo
curri-culo vitæ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
