Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
vårt tidehvarf;1 den qvintus professor som i långa tider förefanns
fick vanligen hjälpa under inom det ämne, som den ålderstigne
primarius representerade. Ett alldeles nytt ämne, icke omtaladt i
konstitutionerna, infördes 1754, då den kalsenianska professuren
instiftades med uppdrag för innehafvaren att förklara Prænotiones
theologicæ och i synnerhet vederlägga fritänkarnes falska läror.
Några år senare inträder den första rubbningen i den af
konstitutionerna föreskrifna ämnesfördelningen. Man hade helt naturligt
funnit, att det icke alltid var så lyckligt, att en professor i
fakulteten skulle vid uppflyttning inom densamma ombyta ämne och
sålunda öfvergifva det, i hvilket kan genom en längre undervisning
särskildt arbetat sig in. Också bibehöll Hydrén, när han genom
ßenzelstjemas utnämning till biskop blifvit tertius professor 1760,
fortfarande dogmatiken, som enligt konstitutionerna skulle skötas
af qvartus. Sedan blefvo rubbningarna allt vanligare; så till
exempel när Amnell 1761 trädde in som sextus, läste han exegetiken
öfver Novum, under det professor primarius Asp, som skulle
behandlat detta ämne, läste teologisk litteraturkistoria. Exegetikens
ställning som hufvudämne representeradt af tre professorer
bibehöll sig dock ända till dess, att i Gustaf III:s tid reduktionen i
fakultetens ordinarie lärareantal framtvingade en förändring häri.
Sedan en professur indragits efter Hesselgrens afgång 1779, fanns
blott en som föreläste öfver Vetus, nämligen Erik Hydrén, och då
vid hans död 1786 äfven hans professur indrogs, fanns ej längre
någon ordinarie professor som läste öfver Vetus, ämnet
representerades därefter af adjunkterna. När efter det stora manfall, som
1789 reducerat fakultetens hela ordinarie lärareantal till en enda,
professor kalsenianus Kinmark, och de lediga platserna fylldes i
början af nästa år, omordnade K. Maj:t något därefter läroämnenas
fördelning genom brefvet af 20 sept. 1790. Enligt detta skulle
professor primarius läsa kyrkohistorien jämte moral- och
pastoralteologien, den andra ordinarie professorn öfvertaga dogmatiken
med symbolik ock komiletik samt en e. o. professor exegetiken
både af Vetus och Novum; kalsenianus behöll, som stiftelsebrefvet
föreskref, prænotionerna ock öfvertog enligt fakultetens beslut
äfven polemiken. Det märkliga i nygestaltningen är, dels att nya
discipliner upptagas som hufvudämnen, dels och framför allt att
exegetiken, från att vara föremål för tre ordinarie professorers be-
1 Enstaka undantag finnas. Så läser D. Lundius, hvilken såsom
secundus theologus skulle behandla de historiska böckerna i Vetus, åren
1727—28 äfven öfver Confessio Augustana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
