Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
åtskilda i konstitutionerna;1 och afsikten var nog, att den förre skulle
kunna påräkna den senares biträde inom åtskilliga partier af den
svenska rätten. Lärostolen i svensk rätt innehades vid
tidehvarfvets början af den gamle för detta Åboprofessorn Mathias
Swe-der, men öfvergick redan 1722 efter dennes död till hans kollega
dåvarande professorn i romersk rätt Johan Keftelius, hvars förra
professur öfvertogs af vicebibLiotekarien (förut juris adjunkten)
Johan Malmström. Keftelius var en kunnig, energisk och rättrådig
man, hvars ingripande på alla områden, särskildt i den ekonomiska
administrationen, förskaffade honom stort anseende och inflytande,
såsom talrika handlingar bevittna; säkerligen har han skött sin
undervisning väl och grundligt, trots att han vid tillträdet af sin
nya professur redan hunnit 63 års ålder. Hans undervisning
baserades naturligen i början på de gamla ännu gällande lands- och
stadslagarne, men på hans lott föll sedan det säkerligen svåra
värf-vet att efter det 1734 års lag utgifvits omlägga hela rättsstudiet
på den nya grundvalen.2 Processrätten tyckes han, att döma af
föreläsningskatalogerna, hafva ägnat en särskild uppmärksamhet,3
men äfven den svenska statsrätten har han, sedan kanslikollegiet
1723 fäst uppmärksamhet på vikten af, att undervisning gåfves
i det regeringssätt, »hvari alla uplysta nationer sig spegla», genast
tagit under behandling.4 Hans kolleger i romersk rätt hafva
stundom stödt honom genom att öfvertaga någon af hans discipliner.
Så läste Malmström privat 1723 jus gentium och jus publicum
im-perii romano-germanici, Wallrave 1730 kyrkorätt och 1731 den
romersk-tyska rätten, 1734—1736 jus publicum svecanum och 1737
till och med jus patrium. Bägge professorerna hade tillika alltid
att påräkna understöd af fakultetens adjunkter, först e. o. juris
professorn P. Castovius, som till sin död 1726 föreläste både i svensk
och romersk rätt, och sedan af dennes efterträdare P. Piscator.
Det är ju möjligt, att trots Reftelii insikter och plikttrohet juridiska
studierna vid universitetet icke drifvits med synnerlig ifver af
ungdomen. Professor skytteanus Hermansson har 1726 fällt ett rnärk-
1 Se Del 2: afd. 2, s. 199.
3 I föreläsningsredogörelsen 1735/36 (R. Ark.) säger Reftelius, att
han i de offentliga föreläsningarna begynt med nya lagen och privatim
gifvit som en förberedelse till donna en protheoria juris och dessutom
»succincta methodo gått igenom hela systemen af den nya lagen».
3 lians Dictata circa processum juris in foris Sviogothicis, utan
angifvande af år, men tydligen äldre än 1734 års lag, 868 ss. in 4:to finnas
i Upsala Bibi., B. 220: 7; de göra ett godt intryck.
4 Se föreläsn.redogörelsen 1722/23 (R. Ark.). Enligt
prelektions-katalogen behandlar han ämnet ånyo 1726.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
