- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
323

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

tor utnämd. Kirurgien måste han bestämdt förbehålla sig som
prefekt för Nosocomium, ty det sjukhus vore halft, där icke denna
vetenskap undervisades lika ifrigt som medicinen. Linnés
anvisningar om rätta sättet för demonstrationer vid sjukbädden fann han
öfverflödiga, då han icke vore någon artis tiro, som häri behöfde
instruktion, han fann dem äfven oriktiga, hvarpå ban anförde
bevis. Till sist vände han sig mot dennes förslag att bestämma en viss
tidsgräns för en sjuksängs upptagande. Hvarje läkare visste, att
sådant icke läte sig göra, och ett möjligt missbruk i den vägen kunde
man åtala; men man finge ock öfva barmhärtighet någon gång,
då det gällde en obotlig usling, som icke ägde annat tak än bar
himmel, och hvars döda kropp sedan kunde göra tjänst vid
undervisningen. Linné föll nu undan och förklarade, att om Aurivillius
ansåg sig kunna medhinna att sköta sin hela professur, ägde ingen
taga från honom någon del af densamma.1 Konsistoriet kände sig
emellertid ännu icke färdigt att lösa den beniga frågan utan uppsköt
afgörandet i det längsta, men när det omsider fattade sitt beslut
d. 26 maj, blef detta ett tillstyrkande af Sidréns begäran; utsikten
att få indraga prosektorstjänsten och därigenom göra en besparing
samt på samma gång hjälpa Sidrén hade vägt öfver Aurivillii starka
bevisning.2 Det skedde dock under skarp protest af åtskilliga. S.
Aurivillius gaf konsistoriet till lifs en liten föreläsning om det
anatomiska studiets besvärlighet och betydelse samt den däraf
följande absoluta nödvändigheten för honom att hafva sin egen
prosek-tor. Anatomierna hade nu växt, därigenom att prosektorn måste
handleda de studerande vid deras dissektioner och förskaffa alla
de preparater som erfordrades för hans professors undervisning;
men dessutom borde prosektorn undervisa ungdomen i kirurgi,
börjande med operationer å kadaver och slutande med verkliga dylika
å sjukhuset. Af brist på prosektor hade ban måst själf drifva
anatomien så, att det nästan varit till förfång för öfriga ämnen,
men så hade det ock lyckats honom, tack vare hans intresse för
saken och ungdomshälsa, att bringa upp anatomien i Upsala till en
hittills okänd höjd. I princip skulle han ingenting hafva emot att
se tillskapandet af en ny professur i anatomi och kirurgi, i
synnerhet om alla öfriga medicinska ämnen lades under en enda
professor, och blott naturhistorien förbehölles den tredje. Striden
löstes af kanslern i enlighet med Aurivillii åsikt;3 prosektorsplatsen

1 Se Linnés Bref 1, n. 100.

2 Om frågans behandling i kons:t se Afd. 1, s. 334.

3 Kanslerns resolution 15 nov. 1759 (Bih. 4, n. 42).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free