Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
han hann till och med Kalmarunionens stiftande. För 1750/51
intimerar han, att han offentligen läser »Historia decennalis belli
de provinciis austriacis inter Europæ proceres his annis gesti ab
obitu Caroli VI:i» etc., privatim skall han utveckla »Historia
sta-tuum Europæ ad ductum libelli a se nuper editi»;1 af redogörelsen
synes, att han läst ej blott detta utan äfven i april och maj 1751
läst Sveriges kyrkohistoria ända in på Gustafs Adolfs tid. För
1751/52 intimerar han, att han skall offentligen föredraga »Historia
stat. regn. Svecia?, Daniæ et Moscoviæ idque ad ductum libelli a
se editi»,3 men redogörelsen säger oss något annat. Enligt denna
har han visserligen på hösten 1751 läst Sveriges statshistoria och
geografi (med ett kort afbrott på fyra dagar i november för svensk
kyrkohistoria), men våren 1752 har han läst Nederländernas och
Englands historia. För 1752/53 intimerar han ånyo om »Fata
statuiun Europæ ad ductum libelli superiori anno editi»;
redogörelsen säger ock, att han i sept. 1752 läst en inledning till
Europeiska statshistorien, Europa i gemen och balansväsendet i Europa,
samt att han å biblioteket förevisat Collectores diplomatici, och att
han på våren 1753 läst Rysslands historia till tsar Peters
tronbestigning. För 1753/54 intimerar han om Historiola illustriorum in
ger-mania principum.
Som man ser har Celsius föreläst öfver allt möjligt, dock utan
någon klar plan för sin kurs. Hans egenhändiga koncept till de
föreläsningar, med hvilka han inledde sin professorsverksamhet,
finnas ännu i behåll,3 en kort redogörelse för dem torde gifva oss
något begrepp om hans sätt att taga sin uppgift och hans egenskaper
som historiker; de handla »Om dem som skrifvit Svea rikes historia».
Inledningsvis påpekar han, att författarne ej alltid äro att lita på,
i det de 1) påverkats af ensidig fosterlandskänsla såsom Rudbeck,
2) eller af lusten till motsägelse, såsom Schefferi och Verelii strid
visar, 3) eller drifvits af smicker, i det de skrifvit på hög befallning,
såsom Buchanan, Gregorius Lætus, Leibniz och i Sverige Wide-
1 Syftar på lians »Utkast, till ett collegium öfver den europeiska
statshistorien», Ups. 1750, som slutar på s. 04 midt i en meniug.
■ Det i föregående not onitalta Utkastet hade dock ej hunnit till
hvarken Danmark eller Ryssland, och det är nog därför han ej heller
läst öfver dessa länder, att döma af redogörelsen.
3 E. 90 i Ups. Bibi. Af begynnelsen ser man, att Celsius ämnade
läsa öfver tiden från Westfaliska freden till närvarande stund och
hoppades medhinna detta på ett läsår (man kan ej se, om lian menar
Sveriges historia eller (len allmänna), men att han tillsvidare begynte med
den svenska häfdaforskniiigens historia, intilldess ungdomen hunne
samlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
