Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
1742 startade han på uppdrag af Upsala vetenskapssocietet de
s. k. »Tidningar om de lärdes arbeten», som voro afsedda att skaffa
imiversitetet ett kritiskt vetenskapligt organ, de afstannade doek
samma år. Sedan han lyckats att mot konsistoriets vilja tack vare
Gyllenborgs gunst tränga sig in vid biblioteket, fann han i dess
skatter en grufva för nytt arbete. Så såg hans lilla Bibliothecæ
Up-saliensis Historia dagen 1745, hvilket arbete trots mycket slarf
och ofullständighet, som ådrog honom hans förbittrade chefs A.
Norrelii ilskna och delvis berättigade kritik,1 dock ägde sitt värde
och alltid hade den förtjänsten att hafva brutit en ny och förut
obanad väg. Hans lilla samma år utgifna skrift »Berättelse om
Upsala slott», som öfverlämnades till Adolf Fredrik vid dennes besök
d. 14 sept. 1745, är lika mager till omfång (16 ss. in 8:o) som innehåll.
Föga större ära skördar han af de mestadels aldrig slutförda små
arbeten i statskunskap, som han under de första åren efter sin
professorsutnämning slungade ut i världen, jag återkommer till dem
nedan under statskunskapen. En bättre dom förtjäna de verkliga
historiska arbeten om Gustaf I, Erik XIV och Sveriges kyrkohistoria,
som han utgifvit, och om hvilka jag nu’går att yttra några ord.
Hans »Konung Gustaf den förstes historia», hvaraf första
delen utkom 1746, medan han ännu var vicebibliotekarie, den andra
1753, då han stod i begrepp att lämna universitetet,2 har den
obestridliga förtjänsten att hafva gjort svenska folket bekant med gamle
kung Göstas glänsande lefnadssaga och att genom den lediga
berättande stilen säkerligen hafva sökt sig väg till tusende hem, och
detta skall alltid lända författaren till heder. Det var onekligen
ett slående bevis på den raskhet med hvilken han arbetade, att han
1745 utgaf sin bibliotekshistoria och under följande år kunde låta
första delen af sin Gustaf I se dagen, men denna raskhet har ock köpts
på bekostnad af grundligheten. Redan en hastig blick på denna
historia visar, att den icke är frukten af någon långvarig och djupare
forskning, och detta bekräftar sig vid en noggrannare
undersökning. Han har tydligen, som han själf ock säger i företalet, inskränkt
sig till de källor som Upsala universitetsbibliotek erbjöd honom,
och det är att märka, att de dyrbara Palmsköldska samlingarna,
hvilka bort för ett arbete som hans varit synnerligen gifvande, då
1 Norrelii Stricturæ utkommo anonymt 1746.
! D. 21 sept. 1752 gaf K. Maj:t honom tjänstledighet för
hösttermin i och för utarbetande af andra delen af Gustaf I:s historia »samt
af en annans historia om Spanien och Portugal». Don senare, tydligen
en tillämnad fortsättning af hans 1747 utgifna (och på Eb. Otto’s
arbete grundade) Utkast etc. såg aldrig dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
