Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
terium Sko» 1728 under E. Alstrin; P. N. Mathesius »De
Ostrobot-nia» 1734 under A. Grönvall, märklig därför att författaren
meddelar, att ban inhämtat upplysningar från alla pastorer; J. F. Bagge
»De arce regia Oerobroensi» 1769 under Ihre, i hvilken författaren
äfven ger en grundritning af slottet, och J. D. Flintenberg »De
ter-ritorio Australi Helsingiæ, 1—2, 1784—85 under E. M. Fant; många
flera kunde förtjäna att omnämnas. Såsom synes
ventilerades de topografiska disputationerna ingalunda blott under
professorn i historia eller skytteanus, äfven professorerna i eloquentia,
österländska språk, praktisk filosofi och astronomi hafva
presiderat för dylika, ja under professorn i oeconomia publica A. Berch
hafva tre utkommit på svenska, i hvilka naturligen den ekonomiska
synpunkten särskildt häfdats. Kanske bör till sist nämnas, att
Lüdeke har förtecknat de 17 kartor som ingått i disputationerna.1
Ett af den fysiska geografiens intressantaste problem, den s. k.
landthöjningen, har förts fram af upsaliensiske lärde, ehuru som
bekant det då skedde under den uppfattningen, att det var hafvet
som sjönk undan, hvarför man gaf företeelsen namn af
vattuminsk-ningen. Den snillrike Swedenborg hade först fäst uppmärksamheten
därå i sin 1719 utgifna skrift »Om watnens forna högd» etc. Anders
Celsius, som under sina resor i Sverige från och med 1724 gjorde
en mängd iakttagelser rörande samma företeelse och som var den
förste att för deras framtida kontrollerande låta inhugga ett
vattenmärke vid Löfgrundet utanför Gäfle, sammanfattade
resultaten af sina iakttagelser i en uppsats »Anmärkning om vatnets
förminskande så i Östersjön som Vesterhafvet», hvilken offentliggjordes
i vetenskapsakademiens handlingar jan.—april 1743.3 Linné, som
under sin Lapplandsresa 1732 och sin resa till Öland och Gottland
1741 gjort dylika iakttagelser i afseende på strandlinjens
förskjutning och på samma gång i likhet med Swedenborg observerat de
talrika i det inre af landet förekommande bevisen på att hafvet
fordom stått öfver en stor del af Sverige, upptog frågan i det tal som
ban höll vid medicine doktorspromotionen i Upsala 1743 »De
tel-luris habitabilis incremento».3 Den nya åsikten, som uppenbart
1 C. W. Lüdeke: Allgem. Sctnved. Gelehrsamkeits-Archiv, Th. 4,
1786 s. 260 ff.
2 Redan 18 febr. 1732 skrifver Celsius från Upsala till E.
Benzelius (orig. i Linköp. Bibi.), att han »har en speculation att
determi-nera hafsvatnets årliga undansjunkande här vid stränderna i
Östersjön» och ber om vidare upplysningar i saken. Svedenborgs traktat
säger han sig hafva.
3 Talet trycktes följande år i Leiden. En svensk öfversättning med
talrika noter är gjord af Th. Fries i Skrifter af Linné 2, 1906, s. 87 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
