- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
369

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

369

ledt sin kurs på detta sätt. Föreläsningskatalogerna ock de få i
behåll varande föreläsningsredogörelserna gifva väl icke fullt säkra
bevis för att detta bruk varit konstant, men det förekommer så ofta,
att jag vågar antaga att det varit regel, och konsistorium
uppgifver ju det själft i det svar, som det 1751 afgaf å
uppfostrings-kommissionens skrifvelse.1 Men därjämte har den vackra
Ben-zeliska traditionen att å biblioteket föreläsa allmän lärdomshistoria
icke alldeles upphört. M. Asp har som vicebibliotekarie i A.
Palmroths tid hållit dylika föredrag,2 och Palmroths efterträdare den
lärde Göran Wallin trädde värdigt i Benzelii fotspår. Hans
kollegier i historia litteraria 1728—293 vittna om hans ofantliga
lärdom och huru grundligt han tog ämnet, hvilket han definierade som
en »Narratio de ortu et progressu studiorum literariorum, de viris
eruditis, de libris omnibus ac scriptis . . . usque ad nostram
æta-tem». Inom hvarje vetenskap redogör han för de förnämsta
författarne, de lärda sällskapen och deras publikationer samt de
litterära tidskrifterna, likaså omtalas de stora källverken, hvilkas
innehåll specificeras; man ser dock, att biblioteksmannens
synpunkter, som naturligt är, göra sig synnerligen starkt gällande, om
också icke på bekostnad af litteraturhistorikerns. Tyvärr hafva hans
vackra ansträngningar icke rönt den uppmärksamhet från
ungdomens sida som de förtjänte; ban klagar ju för kanslern 1730, att
ban måste inställa sina föreläsningar, då icke flere än två eller tre
anmälde sig.4 Det är icke bekant, om Wallins efterträdare, den
visserligen lärde men obegripligt torre A. Norrelius, fortsatt
härmed, det synes dock ej troligt. Men så fort den liflige och
uppåtsträfvande unge Olof Celsius d. y. lyckats att år 1741 tvinga sig på
Norrelius som vikarie för vicebibliotekarien O. Burman, blef en
af hans första åtgärder att hos Gyllenborg, och det i strid med ej
blott Norrelii utan äfven konsistoriets önskningar, utverka sig
tillåtelse att föreläsa å biblioteket.5 Ingenting vittnar om att det skett,
men när man känner Celsii tilltagsenhet och lätthet att arbeta, är
det väl troligt, att han läst öfver ämnet. Som biprodukter häraf
har man kanske att betrakta några af hans arbeten, såsom »Lärda
svenskar», utgifvet utan angifvande af tryckort och tryckår

1 Se Bih. 4, s. 49.

2 Enligt uppgift i O. Celsii memorial till kanslern (sept. 1741) och
A. Norrelii svar därå 6 mars 1742. Asp var v. bibliotekarie 1722—29,
Palmroth bibliotekarie 1724—25.

3 O rig. i H. 412, Ups. Bibi.

4 Bih. 3, n. 82.

5 Afd. 1, s. 122.

Ups. Univ. Hist. in, 2.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free