Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
ken och poesiens arter.1 — Det är att märka, att både före och
efter inrättandet af Neikters professur hafva äfven andra gifvit
undervisning i ämnet. 1780 hade den Lidénska bibliotekarieplatsen
inrättats, och såväl dess förste innehafvare, magister Jakob
Du-værus, som hans efterträdare Leopold läste i lärdomshistoria, den
senare på ett sätt som väckte allmänt uppseende.2 Den välkände
Olof Andersson Knös intimerade som e. o. adjunkt 1784, att han
skulle läsa »Principia artis poeticæ inprimis ad ductum Horatii
et Boileau-Despréaux» och 1787 »Principia litterarum
humanio-rum ad ductum libelli a celeb. Formey editi: Principes des
Belles-lettres». 1778—80 intimerar e. o. adjunkten C. U. Göthe, att han
läser antingen »historia litteraria» eller »philosophia theoretica»
allt efter åhörarnes önskan, möjligen syftade han dock med det
förra på filosofiens historia, efter man ser, att han 1781 intimerar
om »Historia litteraria philosophica». Äfven filosofen Daniel
Boethius har 1791 läst äldre och nyare lärdomshistorien.3
Bland den litteratur i ämnet som utkom vid universitetet
förtjänar ett och annat att omnämnas. Utrymmet tvingar mig dock
att här förbigå åtskilligt och endast beröra några af de viktigaste
skrifterna; jag kan så mycket hellre tillåta mig detta, som Sveriges
störste litteraturhistoriker H. Schück har i sin utmärkta uppsats
»Skrifter i svensk literaturhistoria»4 gifvit en fullständig
öfverblick af våra litteraturhistoriska arbeten äfven för denna tid.
Bibliotekarien G. Wallin, som om någon förtjänar namnet polyhistor
i detta tidehvarf, utgaf i Nurnberg 1722 sin »Lutetia Parisiorum
erudita sui temporis» etc. Man häpnar vid läsningen af den lärda
boken öfver, att det varit honom möjligt att under en ej särdeles
lång vistelse i Paris förskaffa sig en så omfattande kännedom om
Frankrikes litterära lif. Han redogör för samtida franska lärde och
deras skrifter, för nyss utkommen litteratur, ja äfven för arbeten
som snart äro att förvänta, för akademier och bibliotek, tidskrifter
och tryckerier. Efter hemkomsten utgaf han i Upsala den om
ofantlig lärdom och stort skarpsinne vittnande afhandlingen »De arte
Tritemiana scribendi per ignem», 1—4, 1728. som redogjorde för den
osynliga skrift, som vid upphettning drifves att framträda. —
Stjern-mans tal i vetenskapsakademien 1758 »Om de lärda vetenskapers
1 Hans kollegium 1799—1800 i vitterhet (Ups. Bibi., P. 142: b)
vittnar godt om arten af hans undervisning.
» Se Afd. 1, s. 605—606.
3 Anteckningar efter dessa lära finnas i K. Bibi., jag har ej haft
tid att undersöka dem.
4 I Samlaren 8, 1877, s. 111 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
