Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
han redan var en orientalist af rang, tyvärr blef denna afhandling
icke fortsatt för brist på arabiska typer i Upsala-tryckeriet.1
Turkiskan har ban vid denna tid lärt på egen hand, och sin insikt i de
orientaliska språken i allmänhet visade han genom att uppgöra en
katalog öfver den vackra samling af dylika manuskripter, som
ärkebiskop Henrik Benzelius på sin österländska resa uppköpt för
bibliotekets räkning.2 För utkomstens skull sökte han och erhöll 1754 den
lediga poeseos professuren, men hans lifliga önskan var att få återgå till
sitt kufvudstudium, ehuru detta, som vi sett, misslyckades både 1757
och 1760, i det han förbigicks af säkerligen underlägsna medtäflare.
Hans rykte som orientalist var dock redan så befäst, att efter
trans-lator Rubens död kanslikollegiet år 1764 anlitade honom för att
öfversätta en nyss med Marocko ingången traktat, och det sätt
hvarpå han skötte uppdraget förde till, att K. Maj:t 1765 anslog åt
honom 800 dlr. smt. årligen af Rubens förra lön, mot skyldighet att
förestå translatorssysslan och uppfostra någon skicklig yngling att
i framtiden öfvertaga denna plats.3 Alla möjliga från
Konstantinopel och de Nordafrikanska staterna ankommande bref öfversändes
sedan till Upsala för att dechiffreras af honom,4 och sin skyldighet
som lärare för blifvande translatorer bar ban ihärdigt uppfyllt.5
Omsider nådde han, om ock alltför sent, den plats som var hans
rätta, och d. 14 maj 1772 begynte ban sin verksamhet som orientalisk
professor med ett inträdestal »De vario ad se invicem habitu
lin-guariim arabicæ, persicæ et turcicæ». Tyvärr fick han blott verka
14 år på denna plats, men det var tillräckligt för att ingjuta ett
alldeles nytt lif i de orientaliska studierna. De 27 afhandlingar som
utgåfvos under hans presidium ansågos så utmärkta, att hans
beundrare, den frejdade orientalisten J. D. Michaelis, lät efter hans död
1 J. D. Michaelis uttrycker sin beundran för afhandlingen och
föreslår att trycka fortsättningen i Tyskland (M. till K. Aurivillius 26 nov.
1752, (Ups. Bibi., G. 4: b).
2 Aurivillii egna uppgifter i hans ansökan 1757 till oriental,
professuren. Hans nitida katalog öfver Benzelii Mss., som finns i Ups. Bibi.
U. 257: b, utgafs 1802 af A. Svanborg.
3 K. Maj:t till Konvojkommissariet 21 maj 1765 (kopia i Ups. Bibi.,
X. 251: a).
4 Transskriptioner och öfversättningar af en mängd dylika bref
finnas i Ups. Bibi., R. 156.
• Sonen Per Fabian säger, att fadern »genom dägelig
undervisning i ses år i turkiska språkets kännedom inöfvat en ung elev Pehr
Grundel och efter dess död i Arabiskan en vid namn Schindler, som i
den förres ställe utreste, och sist i Turkiskan den efter Schindlers död
nu utskickade J. D. Åkerblad». Den siste blef som bekant en celeber
orientalist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
