Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
ma hölls vid lif genom de strider, som Svedbergs och Spegels arbeten
framkallade. Det framträder i Lars Robergs ifver att skapa
handböcker på svenska för ungdomen. Hans »Lijkrevnings-tavlor» 1718,
vår första tryckta anatomiska lärobok, är i synnerhet intressant
för den originalitet och djärfhet, med hvilken han söker fyndigt skapa
svenska uttryck för de vetenskapliga termerna. Detta är dock
icke det enda exemplet på hans arbeten i den vägen, äfven andra
föreligga i handskrift.1 Han ansåg ock, att hvarje professor borde
i sin vetenskap följa hans föredöme, det vore, som han uttryckte
sig,2 »ett pium desiderium, at ibland professores et indelningsverk
anställes, så att hvar och en sin disciplins terminos satte på svenska
giver, rettandes sig efter Tyskars, Nederländares, Fransosers,
Eng-ländares exempel.» Svenskan i Robergs promotionstal kan förefalla
läsaren vid första anblicken högst besynnerlig och ej fullt
naturlig, men går man dessa genom kvickhet och djup utmärkta tal
närmare på lifvet, finner man att deras icke minst intressanta sida är
den originella svenska språkbehandlingen. Att äfven i öfrigt intresset
för modersmålet vid denna tid varit ganska lefvande, kan man sluta
däraf, att i disputationerna språkföreteelser ej sällan beröras, och att
två direkte syssla med svenska språket, nämligen R. E. Näsmans
goda disputation 1733 (under A. Grön vall) »Historiola linguæ
dale-karlicæ» och E. Faxells 1722 (under Hermansson) »Veneres
non-nullæ linguæ Svecanæ».
Den ifver, som vetenskapssocietetens stiftare Erik Benzelius
d. y. lagt i dagen inom denna för modersmålets sak,3 utslocknade
icke genast inom densamma efter hans afflyttning från Upsala; Olof
Celsius d. ä. har säkerligen haft förtjänsten af att till en tid hafva
hållit det vid lif. År 1730 har societeten på allvar upptagit planen
att skapa en svensk ordbok; filosofie professorn Erik Alstrin inkom
med ett program för arbetet, och för dess raskare befordrande
fördelades bokstäfverna på de olika medlemmarne. Olof Celsius
inlämnade ock ett prof på början af bokstafven A, som sedan trycktes
i societetens Acta litteraria, men man fann rådligt att tills vidare
1 Se lians »Wedels Läkningssatser til de uthjre föreläsningarnes
hjälperedo». (D. 801 i Ups. Bibi.) och hans anteckningar till Iloffvenii
Physica (A. 213 i Ups. Bibi.).
2 Ur hans »Anteckningar om svenska läkare», Del 2 (Ups. Bibi.,
X. 134).
3 Se Del 2: afd. 2, s. 302. Den förnämsta källa jag användt för
följande framställning är A. Noreen’s storslagna arbete »Vårt språk»,
Bd. 1. För Ihre har jag äfven öst ur E. Sotborgs minnesteckning öfver
Ihre (Vitt. Akad. handl. 4, 1783), G. Stjornströms uppsats om Ihre i
.Nordisk Tidskrift 1880 och Nordisk Familjobok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
