Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
samlas i hundratal kring föreläsaren; bland dessa utgjorde de
blifvande läkarne ett mindre tal, som man till exempel kan se däraf,
att 1767 utgjorde dessa icke flere än 24. På de privata kollegierna,
som han höll hemma i sin egen sal, var trängseln sådan, att de sist
komna fingo nöjas med att stanna i förstugan. En särskild
dragningskraft hade de s. k. herbationerna, då Linné i spetsen för
ungdomsskaran drog ut att undersöka traktens flora och använde
hela dagen för att i naturens sköte undervisa och elda sina
lärjungar. Det blef oförgätliga minnen för deltagarne. Målande är den,
icke utan en viss afundsjuka, gjorda beskrifning, som matematikern
D. Melanderhjelm gifver af den entusiasm som Linnés undervisning
väckte.1 »Att i Sverige få se en ros från Cap, en amaryllis från Asien,
markattor och ormar från Africa och papegojor från America
räknades för undervärk, som ingen annan än Linné kunde upvisa.
Alt detta voro så läckande motiver för en mängd studerande ungdom
här vid academien att något initiera sig i denna slags
naturkunnigheten, i synnerhet som . .. principia botanica äro lätta och
begripliga ting, til hvilkas fattande utom ett almänt mänskligt begrep
icke fordras mer än ögon och microscop. Deraf hände i hans första
professorsår, att nästan ingen studerande fants här vid academien,
som icke bivistade hans collegier och botaniska excursioner ... Det
formerades en armée af botanici. Han sjelf var general, compagnier
afdeltcs, capitainer och fänrikar tilsattes. . . Uniformen var en li {+-+}
ten tröija och busaroner, Vapnen insecthofvar och knappnålar,
Tro-pheerne blomsterkrantsar och fjärillar, med dessa knappnålarne i
hattarne upfästade.» — Det gick dock med denna förtjusning som med
mycket annat, som för sin tillvaro till ej ringa del haft att tacka
att det varit en modesak, entusiasmen har ofta lätt att snart slockna
af igen, och det nyhetens bohag, som ämnet till en början hade,
lockade ej längre lika starkt, sedan insikter i naturhistoria tack vare
Linné blifvit allmänna i vårt land. Själf kunde han, allt efter
som årens tyngd tilltog, icke taga samma del som förr i ungdomens
lag; Melanderhjelm öfverdrifver dock väl något, då han i nyss
anförda uppsats säger, att rusningen för att höra Linné räckte blott
i hans första 15—18 år. men helt naturligt har efter som åren gingo
hans åhörarekrets inskränkts till de verkligt intresserade.3
1 So Bill. 5, s. 137.
2 A. Falk skrifver C sept. 1770 om Linné till brodern P. Falle i
Petersburg (Bergianska saml. T. 16): »Hans förtjusningsperiod är nog
snart all, och har han ej nu mer än en ung Murray från Stockholm, som
med allvare läser de sakerne». Murray är den blifvande anatomie
professorn, och Falks yttrande syftar väl således på de medicinska
åhörarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
