Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
som vetenskapsman. Inga lifvets företeelser äfven de minsta
und-gingo lians allt omfattande och vakna blick, men han drunknade
aldrig i detaljernas mångfald utan såg alltid det stora i det lilla, med
snillets bördsrätt uppdagade han snart det inre sammanhanget
mellan de växlande företeelserna och uppställde de lagar som regerade
denna växling. Och så eldig än hans fantasi var, så poetisk än hans
uppfattning af naturens skönhet, fördes han däraf aldrig till någon
förvillelse i sin forskning, ty ingen vetenskapsman kunde vara mera
exakt och nykter än lian, då det gällde att iakttaga detaljerna
och bestämma resultatet. Å andra sidan stod han alldeles
främmande för en materialistisk uppfattning af naturen, ty så
entusiastisk än hans beundran var för naturens storhet, såg han alltid
bakom det skapade den lefvande personlige skaparen; åt denna
känsla gaf han det vackraste uttryck med de bevingade orden:
»De-um ... a tergo transeuntem vidi et obstupui».
Karl von Linné d. y. har icke gjort mycket för vetenskapen.
Eliuru fadern lyckats att 1759 göra den 18-årige sonen till förste
innehafvare af den året förut tillskapade demonstratorsplatsen och
att 1763 få honom utsedd till eventuell efterträdare på
professorsstolen, blef det aldrig någon verklig botanist af sonen. Don gamle
fadern har själf måst suckande erkänna, att denne aldrig visat
någon lust för botaniken eller däri hjälpt sin fader.1 Emellertid fick
han redan i faderns lifstid öfvertaga professuren 1777. Hans
vetenskapliga produktion kom att inskränka sig till, att ban under
faderns lifstid utgaf några beskrifningar öfver sällsynta växter i
Botaniska trädgården och att ban sedan under sin utländska resa
lät trycka i Braunschweig 1781 »Supplementum plantarum»,
innehållande faderns tillägg till Systema natura? jämte några egna
bidrag till samma arbete, dessutom har han presiderat för tre
disputationer. Det är icke omöjligt, att det tunga arfvet af ett så stort
namn har kunnat verka nedtryckande på hans själf tillit och mod,
men det är af samtidens sammanstämmande vittnesbörd äfven
klart, att han varit en nöjeslysten och fåfäng människa med svag
karaktär.
I Karl Peter Thunberg, som 1784 öfvertog lärostolen, fick denna
en värdig innehafvare. Han hade redan då ett stort namn i den
vetenskapliga världen genom den ryktbara resa, som ban 1771—
1 Den unge Linnés passivitet och svaga vetenskapliga utrustning
undgick ej ens främlingsresandes blick. Tysken J. Beckmann skref ju
om honom (se Beckmann’s Reise, hersg. von Th. Fries 1911, s. 122),
att ban icke hade mycken lust för rmt urhistoria och ej heller var
särdeles hemma i öfriga vetenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
