Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Fredrik Cronstedt förbehållet att göra i det »Försök till mineralogie»,
som han utgaf 1758, och på den grund som han lagt byggde den
snillrike Torbern Bergman vidare, som genom sina talrika och fina kemiska
analyser förde vetenskapen betydligt framåt. Frukten af sina
undersökningar nedlade denne i »Sciagraphia regni mineralis» 1782,
ett arbete som väckte stort uppseende och inom några år både
omtrycktes och öfversattes flera gånger i utlandet.
Geologien kunde så mycket mindre göras till föremål för
undervisning, som denna vetenskap i egentlig mening ännu icke
var född till världen. De geologiska fenomenen hafva dock
uppmärksammats af de svenska forskarne, som därvid gjort
märkliga iakttagelser. Äfven här har Linné visat sin skarpa blick som
observatör och dragit riktiga slutsatser af hvad han sett. Under
sina talrika resor iakttog han sådana fenomen, som snäckj orden
i Hälsingland, strandvallarne på Öland, Jungfrun, Gottland och i
Skåne, grottbildningarne på Gottland och i Västergötland,
snäck-bankarne vid Uddevalla samt strandlinjerna i högfjället efter en
isdämd sjö; som bekant intog han ock en deciderad ställning som
förkämpe för vattenminskningsteorien i den heta strid som
upplågade rörande detta problem. Lagerföljden på Kinnekulle ådrog
sig hans särskilda uppmärksamhet, och han gjorde däröfver en
profil, som visat sig vara i sina hufvuddrag riktig, äfven pä många
andra ställen studerade han motstycken till detta fenomen. Någon
sammanfattning af sina geologiska iakttagelser har Linné icke
gifvit, men i ej mindre än 19 af hans arbeten äro dylika observationer
utströdda. Om hans inlägg på det geologiska området säger
Nathorst, att de voro både omfattande och mångsidiga och skulle
ensamt för sig kunnat förskaffa honom ett aktadt vetenskapligt namn;
genom antagandet af en bestämd lagerföljd öfver hela jorden lade
han grunden till den stratigrafiska geologien. Torbern Bergman,
hvars studier koncentrerades på områden som lågo geologien nära,
gjorde än djupare iakttagelser inom denna vetenskap. Det var han
som klart fastslog, att under de lagrade formationerna hvilade det
s. k. urberget. Och hans lärda och lysande arbete »Physisk
beskrifning öfver jordklotet» 1766, som i tillökt och förbättrad upplaga
utkom ånyo 1773—74 i tvenne band, gifver det starkaste intyg om
hans omfattande, noggranna och inträngande studier öfver de
geologiska fenomenen. Geologiens egentlige grundläggare A. G.
Werner i Freiberg kallar Bergman 9 år efter hans död: »der kaltblütige
scharfsinnige Bergman . . . der Abgott seiner Zeitgenossen».
Ups. Univ. Hist. 111, 2.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
