Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
»Det var icke genom några epokgörande upptäckter», säger käns
biograf.1 »inom den allmänna ocb teoretiska kemien eller som
grundläggare af några nya systemer inom denna del af
naturvetenskaperna, som Wallerius gjort sig bemärkt ocb högt aktad så inom som
utom vårt land. Det är fast mera genom de nya vägar han banat
för kemiens tillämpning i det praktiska lifvet, som han förvärfvat
sig anspråk på eftervärldens tacksamhet och hågkomst». Det var
hans förtjänstfulla arbete »Agriculturæ fundamenta chemica» eller
»Åkerbrukets chemiska grunder» 1761,2 som gaf honom en aktad
plats bland tidehvarfvets kemister, och det var detta ban hade att
tacka för, att han med full rätt både af samtid och eftervärld hedrats
med titel af åkerbrukskemiens grundläggare och fader. Kemien
hade länge tillämpats på industri, bergsvetenskap och medicin, men
det var Wallerius förbehållet att visa, hvilken betydelse den hade
äfven för vår modernäring, och äran var så mycket större, som ban
nästan belt och hållet saknade föregångare, och den rena kemien i
öfrigt ännu var ganska litet utvecklad. Arbetet vann lifligt
erkännande utrikes och öfversattes till tyska, engelska, franska och
spanska. Wallerius var en flitig författare. Han utgaf äfven en
Che-mia physica i två band (1759—68), som också öfversattes till tyska.
Af vetenskapsakademien fick han första priset 1779 för svaret på
frågan »Om svenska åkerjordsarternas egenskaper och skiljemärken
samt deras förbättring genom tjenlig jordblandning». Sina teorier
tillämpade han med framgång på sin egendom Hagelstena, som han
gjorde till en verklig mönstergård. En särskild förtjänst om kemiens
historia inlade Wallerius genom att i ny upplaga och med
anmärkningar år 1753 utgifva Urban Hjärnes »Acta et Tentamina chymica».
Konservativ till sin åskådning hade ban svårt att förlika sig med
de nya åsikter om jordens uppkomst, som uttalades bland annat
af Bergman i dennes Physiska beskrifning. Själf höll ban ihärdigt
på den mosaiska skapelsehistorien såsom grundläggande och
uttömmande förklaring af problemet, och sina åsikter häfdade ban i
ett 1776 utgifvet arbete »Tankar om verldenes i synnerhet jordenes
danande och ändring», i hvilken han kallar Moses den störste
phy-sicus.
Wallerii efterträdare Torbern Bergman, hvars namn kom att
intaga ett så lysande rum i kemiens historia, hade eget nog ej från
början vändt sig till detta studium. Naturhistoria, astronomi och
1 Bergstrands ofvan (s. 447) citerade arbete J. G. Wallerius s. 8.
5 J. Wallerius var nog praktisk att utgifva boken, tryckt med
latinsk text på ena och svensk å motstående sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
