Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
till universitetskanslern grefve G. Cronhjelm på det varmaste
Klingenstjerna; d. 13 aug. 1728 blef ock denne nämd till platsen.
Under vistelsen bos Wolff skref ban sin vackra aldrig tryckta uppsats
»Analysis enumerationis Newtonianæ linearum tertii ordinis.»1 Hos
Johan Bernouilh i Basel, en af tidens störste matematici och fysici,
blef ban lika väl upptagen, ehuru deras åsikter ofta råkade i strid,
då den förre hyllade Cartesii och Leibniz’ idéer, Klingenstjerna åter
satte Newtons upptäckter såsom normgifvande. Så vederlade ban
Bernouillis påstående, att döda och lefvande krafter voro af olika
slag, i det de förra förhöllo sig till hvarandra som kvadraten på
hastigheterna, de senare som hastigheterna själfva, och uppvisade, att
skillnaden dem emellan var blott formel icke reel. I Paris gjorde
ban bekantskap med Frankrikes förnämste lärde, en Fontenelle,
Mairan, Maupertuis, Clairaut och Cassini. Gent emot den senares
påstående, att jorden var en aflång splieroid, i motsats till Newtons
teori, att den vore ett klot afplattadt mot polerna, ställde sig
Klingenstjerna på Newtons sida och bevisade i en uppsats riktigheten
af dennes åsikt. Tyvärr offentliggjorde han med sin vanliga
blygsamhet icke sin lösning förrän 1744 i vetenskapsakademiens
handlingar och blef därigenom förekommen af Maupertuis, som efter
Lapplandsexpeditionens mätningar genast offentliggjorde de
resultat, till hvilka denna kommit. I Engand sammanträffade
Klingenstjerna med Halley m. fi. storheter. Här införde han i
Philoso-phical transactions (vol. 37, n. 417) en uppsats om kvadraturer på
hyperboliska linier, för hvilken ban sedermera lämnade en
utförligare bevisning i vetenskapssocietetens acta för 1740 under titel
»Analysis constructionis generalis qvadraturæ curvarum, quarum
abscissa est Z. et ordinatæ».
När Klingenstjerna hemkom 1731 för att öfvertaga sin
professur som Anders Celsius dittills skött, stod ban sålunda på höjden
af sin tids vetenskap och var en europeiskt ryktbar man.
Undervisningen kom, som föreläsningskatalogerna visa, att sträcka sig
öfver hela det vidsträckta området af hans professur-, och särskildt
lade ban sig vinn om, att den moderna fysiken skulle blifva
representerad. De disputationer, som efter hans hemkomst ventilerades
under hans presidium, begynte genast med ämnen hämtade från
fysik och mekanik, och flertalet af de 71 afhandlingar för hvilka
ban presiderat rör sig på detta område. Hans privata föreläsningar
1734/35 behandlade också mekaniken och »dess application till
åtskilliga physicaliska materier». Utan instrumenter var likväl
fysikens studium en omöjlighet, och han begagnade sig därför
1 Fiuns i afskrift af Z. Nordmarks hand i Ups. Bibi., A: 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
