Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
togs dock igen 1728 med anledning af ryktet, att Upsala slott skulle
rifvas och teglet tagas till slottsbyggnaden i Stockholm, hvarpå
konsistoriet lät Burman sätta upp bref till kollegiet och där begära
att få använda af teglet hvad som behöfdes till ett af tornens
reparation. Burman, som tidigare bedt Benzelius att förmå en Tham1
att skänka 10,000 dlr. smt. till byggnaden, förlorade dock snart
hoppet om att se något af tornen ombyggdt och hemställde till
Benzelius, om det icke vore bättre att använda inkomsten af de upptagna
vatten ledningspiporna för att bygga ett hus åt societeten, i
hvilket ett mindre observatorium kunde tills vidare inredas, så att man
blefve i stånd att göra några säkra observationer, hvilket nu vore
omöjligt, då instrumenten för hvarje gång måste flyttas.2 Härmed
förföll bela planen. Bin-man hade dock genom brefväxling med
Cassini i Paris förskaffat sig från denne såväl ritning öfver
därvarande observatorium som förslag till en billigare anläggning i
Upsala.3 Några instrumenter har ock Burman lyckats förmå
konsistoriet att inköpa, såsom 1725 ett observationsur, en magnetnål, och
en engelsk tub om 8 fots längd och 1728 en kvadrant af mässing;’
det låga priset af 302 dlr. kpt. för alla tillsammans säger oss, att
instrumenten voro af enklaste slag. St järnkunskapen fingo väl
studenterna mest inhämta utan användande af instrumenter under
professorns föredrag i det fria alldeles som i forna tider; i sin
intima-tion 1725 säger nämligen Burman: »Astrognosiam quoque juventuti
sub dio inculcabit», och 1727 talar ban om »Syderum
observatio-nes quousque sine observatorio atque idoneis instrumentis licet».
Föreläsningsschemat tyckes i öfrigt hafva omfattat allt livad som
hörde till professuren, och disputationerna under hans presidium
göra ett godt intryck. Det vittnade ju ock godt om Burmans
anseende, att Royal society i London valde honom till medlem,
troligen mest för hans förtjänster om de meteorologiska
observationerna. Till sist bör kanske erinras, att Burman var stor både
teoretisk och praktisk musiker, och att flere af hans disputationer handla
om detta ämne.
Med Burmans efterträdare Anders Celsius ingår en ny tid. Det
är ganska eget, att alldeles som fallet var med Klingenstjerna äfven
unge Celsius först varit designerad att gå den juridiska banan;
fadern Nils Celsius var då ännu blott en fattig skolrektor och ansåg
1 Väl kommerserådet Seb. Tham på Stora Dala.
’ Kons. prot. 7 aug. 1728; Burman till Benzelius 9 aug. ocli 10 sept.
1728 (orig. i Linköp. bibi.).
’ Vita Erici Burmanni i Acta lit. et scient. Sveciæ 1730, s. 114.
4 Se Schücks program vid Bergstrands installation 1911, s. 14—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
