Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-482
ty alla 500 exemplaren såldes, och akademiens vinst blef 900 rdr.1
Astronomiens historia behandlade Melanderhjelm i en
disputations-serie »De initio et progressibus astronomiæ physicæ», p. 1—6, 1772
—79. Den allmänna teorien för solsystemet var föremål för hans
uppsats i akademiens handlingar 1771—72 »Om den synliga
verldens större eller mindre varaktighet», hvilken sedermera under
latinska titehi »Meditationes nonnullæ de machina hujus mundi»
infördes i Siena-academiens Atti för 1774. Samma ämne var
föremål för en Upsala-disputation och en uppsats i
vetenskapssocietetens acta, hvilka, efter hvad jag förut berättat, uppväckte ovilja
hos hans kollega P. N. Christiernin och förde till cn pennfejd som
väckte åtskilligt uppseende.2 Manens teori gjorde han till
föremål för ett arbete, som han öfversände till sin vän Paolo Frisi i
Milano, och som denne med vidfogande af en egen uppsats utgaf 1769
i Parma under titel »De theoria lunæ commentarii»; i denna skrift
bestämde Melanderhjelm med gravitationsteorien till utgångspunkt
månens rörelser och löste hithörande problem enligt andra delvis
enklare metoder än de som angifvits af Clairaut, Euler och Lagrange;
öfver samma ämne införde han i vetenskapssocietetens acta tvenne
uppsatser.3 Med jordatmosfären sysselsatte han sig i en längre
dis-putationsserie »De atmosphæra tellurem ambiente», p. 1—8, 1763
—70. Äfven åt den rena matematiken har han ägnat sig; för att
lätta sina lärjungars arbete på detta område utgaf han 1762 en ny
upplaga af Newtons afhandling om kurvors kvadratur och försåg
den med vidlyftiga anmärkningar och tillägg. Det icke minst
märkliga med denna skrift »Isaaci Newtoni tractatus de qvadratura
cur-varum in usum studiosæ juventutis mathematicæ explicationibus
illustratus» är, att, som han själf upplyser, den egentligen var
författad tolf år tidigare, således innan han ännu tagit den filosofiska
graden. I flera af sina afhandlingar har han behandlat
integralkalkylen och teorien för differentialekvationers integrering. Hans
lefvande intresse för sin vetenskap visar sig ej minst däri, att han tog
initiativet till en gradmätning i Lappland, som under J. Svanbergs
ledning utfördes 1801—03, och att han skref förordet till
redogörelsen för densamma. Som lärare efterlämnade han ett vackert minne,
och få personer på hans tid hade en så ingående kännedom om
universitetets förhållanden som han, hvilket hans uppsats af 1783 till
fullo styrker.4
1 Nordmark anf. st., s. 336.
2 Afd. 1, s. 494 ff.
3 Se Nova Acta soc. sc. Upsal, Vol. 4, 1784.
4 Tryckt i Bih. 5, n. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
