Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-485
lor kunde uppsättas i öfvervåningens stora salar.1 Norrelius kade
bättre lycka, ban föreställde Cronhielm vid dennes besök 26 maj
1736, huru vanprydande den nya anordningen med dubbla hyllor
tedde sig, och denne biföll, att mindre auditoriet och 2/a af
förstugan skulle upplåtas åt biblioteket, dock icke förr än en ny tvärmur
uppdragits till stöd för öfverliggande våning. Ingenting måtte dock
blifvit åtgjordt, förrän Gyllenborg i januari 1744 besökte Upsala
och gaf Hårleman i uppdrag att uppgöra en ritning till Gustaviani
omändring.2 Arbetet har därpå påbegynts, men när det blifvit
färdigt upplyses ej med säkerhet af handlingarna; troligen har
förstugans och mellanvåningens förändring varit genomförd redan
1749, meu omgestaltningen af den öfre våningens bägge boksalar
afslöts först 1757.3 Man blef dock snart nödsakad att ånyo uppsätta
fristående hyllor å salarnes golf, och vi hafva sett huru detta väckte
hos prins Gustaf vid hans besök 9 sept. 1767 tanken på att skaffa
biblioteket en ny lokal genom att tillbygga gamla
Karolina-byggnaden söder om domkyrkan,4 och huru sedermera, när detta fanns
ogörligt, en ny plan uppgjordes att anlägga ett bibliotekshus söder
om Trefaldighetskyrkan på Stockholms nations nuvarande tomt,
och huru arbetet därå verkligen begyntes för att dock slutligen
alldeles afstanna, sedan mer än 6,000 rdr. (36,000 dlr. smt.) fruktlöst
nedlagts.5
Om själfva boksamlingens tillväxt och skötsel kunde jag skrifva
en bel bok, men måste här inskränka mig till några sidor. Under
den lysande Erik Benzelii sista år gjorde biblioteket vackra
liand-skriftsförvärf. Jag har förut omnämt, huru den lärde och bereste
J. G. Sparfwenfeldt 1721—22 ytterligare utökade sin stora gåfva
af 1705, och huru biblioteket 1721 inköpte dyrbara orientaliska
handskrifter och böcker, som Eriks broder Henrik förvärfvat i Kairo och
Konstantinopel.0 1719 lyckades Benzelius få köpa af den lärde Jo-
1 Kons. till kanslern 24 nov. 1732.
2 Enligt memorial at’ Norrelius 17 juli 1747 (i A. 8, Bibi. arkiv). Den
genomgripande arten af ändringen synes af T. Tullbergs beskrifning öfver
Gustavianum i »Upsala Universitet 1872—1897», Del 2, s. 189 ff.
3 Hufvudböckerna visa, att utgifterna för Gustavianum voro 1744:
4,950 dlr. smt.; 1745: 3,930; 1746: 4,002; 1747: 4,533; 1748: 4,144; 1749:
3,633. Under åren 1750—51 utgåfvos blott 945, åren 1752—57 utgåfvos
åter i medeltal 2,071 daler årligen. Af S. Aurivillii anteckningar i A. 8
i Bibi. arkiv synes, att öfre våningens stora sal mot söder var färdig i aug.
1754, och att arbetet då begynte i norra salen.
4 Afd. 1, s. 419.
5 Afd. 1, s. 565 ff.
’ Se Del 2: afd. 2, s. 337—339. Om den katalog K. Aurivillius
uppgjorde och A. Svanborg utgaf 1802 se ofvan s. 397, not. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
