Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-490
torikern Hans Gram, ock att kanslern kade det förståndet att d.
7 dec. 1748 förklara, att dessa medel borde tagas ur universitetets
icke ur bibliotekets kassa; detta skedde tydligen för att ersätta det
senare för dess förlust å instrumentköpen. Utgiften för Grams
böcker kom dock att uppgå till 3,979, ock öfverskottet öfver de anslagna
3,000 har biblioteket fått själft bestrida som dess räkenskaper
visa.
Efter Norrelii död 1749 blef icke hans v. bibliotekarie Birger
Frondin, som 1747 genom köp och riksdagsintriger förskaffat sig
denna plats,1 befordrad, utan den unge läkaren Samuel Aurivillius
erhöll, troligen ej minst iföljd af sin blifvande svärfader N. Roséns
mäktiga inflytande vid hofvet, den lediga platsen d. 6 febr. 1750. Till
dennes hemkomst, som skedde först 1752, fick Frondin sköta biblioteket.
Ehuru Frondin beskylldes, och kanske ej alldeles utan grund, att vara
litet lat och älska vällefnad, var han dock en kunnig och
intresserad man. Han uppgjorde redan d. 3 febr. 1750 en plan till
nyka-talogisering af biblioteket. Det visade sig nämligen, att
beskaffenheten af de nya hyllorna i de under ombyggnad varande
boksalarne icke medgaf en uppställning efter vetenskaperna, således
svarande mot den dåvarande realkatalogen (den enda biblioteket
ännu ägde). Han föreslog därför uppställning efter formater och
uppgörande af lokalrepcrtorium öfver hyllorna, hvarjämte alfabetiska
kataloger skulle tillika upprättas, i hvilka för hvarje bok
anteckning skulle göras om dess signum på hyllan.2 Planen var god men
större, än att den med dåvarande krafter kunde genomföras.
Arbetet härå fortsattes efter Aurivillii hemkomst," men har väl icke
under hans korta tjänstetid hunnit särdeles långt, i synnerhet som
salarnes ombyggnad icke blef färdig, förrän efter att han lämnat
biblioteket, och således boksamlingen ej heller då hunnit komma
i full ordning. Aurivillius var en fint bildad man med vetenskapliga
intressen, hvilket en blick på bokinköpen i hans tid visar. Att han
icke var synnerligen benägen att till sin bibliotekariebörda äfven
1 Afd. 1, s. 213.
a Frondins memorial af 3 febr. 1750 finns i A. 8, Bibi. arkiv. Han
framhåller riktigt, att äfven anonymerna skulle ingå i alfabetiska
katalogen, samt föreslog äfven, att författarnes lefnadstid skulle angifvas och
nödiga hänvisningar göras, då en författare varit, känd under flera namn.
s Aurivillius antecknar i A. 8, Bibi. arkiv under 1755, att början
gjorts denna sommar med lokalrepertoriet och alfabetiska katalogen. Han
hade härför fått en e. o. amanuens i Petrus Arrhenius, sedan den ordinarie
E. Ziervogel redan 1753 förklarat sig hindrad af den befattning, som
Eliren-peuss gifvit honom med myntkabinettet, att taga del i andra
biblioteksarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
