Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-500
gick till 100,000 volymer. Afgörande för frågan, om biblioteket
verkbgen kunnat uppgå till 30,000 band kring 1700, synes mig vara
den samvetsgranne P. F. Aurivillii påstående, att vid inventeringen
1785 inneböll biblioteket, handskrifterna ej medräknade, 31,009
volymer.1 Han uppger ock 1792 i konsistoriet inför hertig Karl,
att biblioteket, som sedan 1767 växt med 15,253 volymer, nu steg
något öfver 42,000.2
Det skulle vara intressant, om man kunde gifva några siffror
för utlåningen, men källorna medgifva icke någon sådan statistik.’1
Så mycket kan man se, att utlåningen varit obetydlig och att vid
tidehvarfvets början endast professorer varit låntagare, men att
vid dess slut äfven de lägre lärarne och magistrarne begagnat sig
af lånerättigheten. Vi hafva sett, huru Norrebus för en tid lyckades
nästan alldeles afskära rätten till hemlån, ehuru den drakoniska
lagen efter några år upphäfdes. Hans klagan, att rättigheten
missbrukades till långlån, torde dock ej hafva saknat grund, att döma
af att den pålitlige J. H. Lidén, som i flera år tjänstgjorde vid
biblioteket, kunde 1768 säga, att det var en skam att en och annan
professor hade böcker, »och det till ett vackert antal» hemma hos sig,
hvilka lånats redan 1748.4 I det förut omtalta betänkandet som ett
utskott afgaf 1786 föreslogs därför, att alla utlånta böcker skulle
vara inlämnade 14 dagar före terminens slut, men tillika kom man
med två orimliga förslag, det ena att ingen skulle få låna mer än
tio till tolf volymer på en gång, det andra att icke några andra
personer än de som tjänstgjorde vid akademien skulle få låna.
Utskottets mening, var ock, att biblioteket skulle vara alldeles stängdt
för utlåning under mellanterminerna, hvilket uppkallade Thunberg
att vid betänkandets föredragning i konsistoriet aflägga en skarp
protest mot en dylik stängning just på den tid, då en professor mer
än någonsin behöfde låna böcker för sitt arbete. Aurivillius lagade
1790, som vi sett, att biblioteket kom att vara öppet för utlåning
hvarje dag, och det omnämda kungliga reglementet af 1795 föreskref,
att bibboteket endast skulle vara stängdt 10 juni—1 juli och 10
december—1 januari, samt att äfven studenter ägde låna på kortare
tid mot borgen af professor eller adjunkt, men boklånets storlek
1 Randanmärkning af Aurivillius vid Neikters odaterade memorial
om sin ansvarighet som Aurivillius kopierat i A. 10, Bibi. arkiv.
2 Se hans s. 498, not 3 anförda memorial. Härifrån afviker något
den uppgift, som S. Gestrin har i sitt Utkast till Bibliotekots Historia
(U. 99, Ups. Bibi.), där han efter en af Aurivillius 12 mars 1794
uppgjord förteckning angifver volymtalet (med manuskripter) till 41,869.
3 Bibliotekets utlåningsböcker saknas för åren 1728—1786.
4 Lidéns Resedagbok s. 277 (X. 397 i Ups. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
