Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-502
invändning, ocli Gyllenborg som kansler var villig att göra allt för
att stödja Linné i hans sträfvanden. Men det var ej nog härmed.
Kanslern hade ock 1742 tydligen på ingifvelse af Linné öfversändt
en af Hårleman uppgjord ritning, huru trädgårdsanläggningen skulle
omändras, så att, i stället för att bestå af en hoppackad gyttring
af växtsängar utan någon bestämd plan eller hänsyn till prydlighet
som fallet var i Rudbecks tid, den skulle ordnas efter den franska
smaken med snörräta gångar, klippta häckar och symmetriska
kvarter.1 Thore Fries ger i sin Linné en åskådlig beskrifning af
trädgårdens samt orangeriets utseende och beskaffenhet, sådan taflan
upprullade sig för åskådaren, då ban från Svartbäcksgatan trädde
in genom den ståtliga gallerport af smidt järn, som pryddes åt
gatan af svenska riksvapnet och inåt af det Gyllenborgska. I
fonden på den från Rudbeck inköpta tomten var det nya orangeriet
förlagdt, och på tvären framför detsamma lågo trenne genom
underjordiska kanaler förbundna dammar af olika djup för olika slags
vattenväxter. Från ingångsporten ledde en bred kufvudgång fram
till clammarne, och på ömse sidor lågo blomsterkvarteren, det ena
för ettåriga det andra för mångåriga växter. Längs hufvudgången
omgåfvos kvarteren af klippta granhäckar, i hvilka
pyramidfor-migt hyfsade granträd placerats symmetriskt, på öfriga sidor
bildades häckarne af syrén, berberis m. m. Orangeriet, som blef färdigt
1743, hade i sitt midtelparti det s. k. Frigidarium, till vänster därom
låg först ett Caldarium och så ett Tepidarium; till höger om
Frigidarium, således i södra flygeln, hade trädgårdsmästaren först sin
bostad; trängseln tvang dock till att 1747 uppbygga ett särskildt
boställshus för denne, hvarpå hans förra bostad förvandlades till
växthus. Växtbeståndet utvecklades hastigt. Under det att 1742
endast 567 särskilda species såddes, hade detta 1744 vuxit till öfver
1,000, och arternas bela antal hade sistnämda år stigit till 3,000.
Bo-ställshuset skulle enligt Gyllenborgs förordnande vid hans besök
31 jan. 1744 bebos hyresfritt af professorn mot villkor att ban höll
det vid makt; af dess 13 rum inredde Linné ett till naturalhistoriskt
museum. Med outtröttlig ifver arbetade ban att anskaffa alla
möjliga rariteter till sin kära trädgård. Hans relationer till alla
tidens botanister och alla Sveriges stora gods- och trädgårdsägare
samt ej minst hans lärjungars brinnande nit att tjäna sin store
lärare, i synnerhet under de utländska resor som de på hans eggelse
företagit, gjorde att nya frön och lefvande växter sändes honom
1 Th. Fries har i sin Liuné 2, s. 90 och 92 intagit afbildningar af
trädgårdens planritning såväl i Rudbecks som i Linnés tid. Den senare (från
1770) är i större skala återgifven hos Busser, T. 2, s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
