Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-513
»med blårutiga väfgardiner mest nya» ocli 6 ståndsängar, 2 gamla
men brukliga fjäderbolstrar, 6 fjäderkuddar »brukliga», 14
styck-ken madrasser med renshår uti »brukliga», 13 kuddar med renskår,
vidare 13 par lakan och 11 handdukar. 1796 hafva inkomsterna
stegrats ej litet.1 Som fast inkomst angifves då 419: 37 rdr.
(hvaraf universitetets anslag 290, räntan å Cronhjelmska fonden 108: 5,
räntan af ett kapital af Upsala stad 15 ock arrendet för fisket 6: 32)
och som oviss inkomst 150 ur cassa studiosorum, hyror,
fattigmedel m. m. Portionspriset för de sjuka skall 1790 hafva varit sex
skilling C/s rdr.).2 Egen kirurg fick sjukhuset 1770, då konsistoriet
förordnade med. adjunkten J. A. Acrel till chirurgus Nosocomii och
d. 31 augusti anslog åt honom de 100 dlr. smt., som hittills utgått till
aflidne akademi fältskären N. Hultman för att denne skulle
tjänstgöra å sjukhuset. Sedan Acrel efterträdt Sidrén, blef adjunkten
P. Afzelius akademi-kirurg d. 15 jan. 1788; huruledes han utverkade
af konsistoriet 100 rdr. till inköp af kirurgiska instrumenter, är
förut omtaladt.3
Den Anatomiska institutionen skulle varit förlagd till
den stora kupolsal, som Olof Rudbeck uppfört ofvanpå
Gusta-viani midtelparti.4 Men så lämplig denna praktsal än kunde vara,
då man efter gamla tidens sed ville hålla en offentlig demonstration
för en stor åskådarkrcts, var den naturligen oanvändbar, då
studenterna skulle öfvas att själfva göra dissektioner, hvilket ju var
hufvudsaken. Jag kan ej heller med säkerhet finna, att den varit ofta
använd. Rosén har tydligen som adjunkt användt den, efter
bibliotekarien G. Wallin d. 24 nov. 1733 klagade i konsistoriet öfver,
att Rosén brukade ljus alla dagar vid sina anatomier å
anatomi-salen, hvilket konsistoriet då också förbjöd för den fara som hotade
det underliggande dyrbara biblioteket. Huruvida Rosén sedan
använde något rum i Nosocomium, när detta blef färdigt, i och för
studenternas dissektionsöfningar, är icke med full visshet bekant,
ehuru det är mycket troligt.5 S. Aurivillius har åtminstone en gång
1 J. Gr. Acrels tal i Vet. Akademien 1796, s. 47, not 9.
■ Mestertons program 21 okt. 1869.
3 Se ofvan s. 335.
1 Se Del 2: afd. 1, s. 63 och afd. 2, s. 217 ff.
6 E. Clason håller det för sannolikt (se »Upsala Universitetet 1872
—1897», 2, s. 101). Det är att märka, att när S. Aurivillius d. 8 okt. 1757
begär dissektionsrum under nya konsistoriet, talar han om »det rum som
i Nosocomio hittils blifvit därtill brukat». När Rosén i sitt diarium 1757
(R. Ark.) omtalar, att han hållit »en anatomie öfver ett cadaver
huma-num, som alle dagar [utom 23 sept.] continuerades», anger han icke, hvar
detta skett.
Ups. Univ. Eisl. HT, 2. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
