- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
522

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-522

nen i alla fall skulle förverkligas, hvarför man mot slutet af
vårterminen s. å. föreslog, att omkostnaderna skulle täckas genom
afgifter af eleverna. Å högre ort och särskildt inom riksdagen ville
man naturligen så vidt möjligt reducera statsbidraget, ock kanslern
underrättade d. 8 juni, att K. Maj:t ansåg att universitetet borde
vara i stånd att betala stallmästarens lön (660 dlr. smt.).
Universitetet, som genom sin medlem E. Melander, representant i
prästeståndet, hölls underkiumigt om stämningen vid riksdagen, gick nu
så långt, att det bjöd 332 dlr. som bidrag, och ehuru adeln och
sekreta utskottet, som ansågo universitetet vara en rik inrättning,
yrkade att detta skulle bidraga med halfva omkostnaden, nöjde
sig riksdagen med hvad konsistoriet bjudit, Och K. Maj:t stadfäste
d. 29 maj 1739 den nya staten, som slöt på 3,030 dlr. smt., hvaraf
2,698 i statsanslag. Utgifterna bestodo i 1,562 daler för utfodring
af 12 ridhästar och 2 för stallmästaren, 660 i lön åt honom, 596 för
en hofslagare och fyra stalldrängar samt 212 till beslag,
medikamen-ter och ridtyg. För reparation af huset fick universitetet dock
under åren 1739—41 tillsläppa 6,494 dlr. smt. Den nye stallmästaren
gjorde ett försök att uttränga ur bostadshuset alla de andra
exer-citiemästarne och franske språkmästaren, som där haft bostad sedan
1702, han gjorde anspråk på alla 14 rummen på den grund, att
stallbetjäningen äfven borde där inlogeras, men han fick nöja sig med
fyra rum för egen del.1

Waldén, som fick fullmakt 3 juli 1739, kallades 1744 till
Strömsholm, hvarpå kvartermästaren vid lifregementet till häst Johan Löwen
Eklund d. 31 mars 1744 nämdes till efterträdare. Han tjänstgjorde
i 31 år till sin död2 och åtnjöt ett stort anseende som hästkarl. A.
F. Skjöldebrand gifver i sina memoarer en entusiastisk beskrifning
af mannens undervisning och personlighet;3 lian blef ock 1773
upphöjd i adligt stånd. G. J. Ehrensvärd, som satte Eklund högt,
berättar om honom, att han började sina föreläsningar med orden att
»när Gud skapte menniskan, skapte han ock hästen», han
berättar ock med beklagande, att Eklund kastade sina arbeten på elden.4
Om hans elevantal vet man, att lian 1756 och 1757 hade 14 stycken,
alla utom en adelsmän;5 afgiften för tre månaders tidning var 210
dlr. kpt. år 1763.6 På grund af svårigheten att anskaffa hästar be-

1 K. Maj:ts bref 20 april 1740 och 23 sept. 1741.

2 2 okt. 1775 underrättar kons. kanslern, att Eklund är död.

3 Skjöldebrands memoarer utg. af Schück, 1, 1903, s. 27 ff.

* A. G. Ehrensvärds Dagboksanteckningar 1. 1877, s. 77 och 202.

Eklunds föreläsningar om hästen finnas (lock i Ups. Bibi., D. 1301 ff.

6 Se kons. acta 1758.

" De unga Tersmedcrnas räkenskaper (Ups. Bibi,, U. 73: c).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free