Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-526
af 150 dlr. kpt. och 6 tunnor spannmål, ock efter käns död 1760 fick
änkan, som satt med fem barn, 200 dlr. smt. i begrafningsbjälp.’
Konsistoriet hade därpå begärt (17 maj 1760) att till ritmästare
få någon, som kunde troget och väl teckna naturhistoriska
föremål, Linnés klagomål i den vägen hade tydligen verkat.2 Men
kanslern, som 21 juni 1760 nämde en Johan Fredrik Griese, svarade
konsistoriet d. 17 juli, att kan mera sett därpå att Griese i grunden
förstod teckning; behöfde de i Upsala en sådan person som de
omtalat, kunde man antaga en dylik och betala honom styckevis. Linné
var icke belåten, ty han uttalade öfver Griese samma
förkastelsedom som öfver käns företrädare.3 Anslaget till ritsalen kar i
Grieses tid (före 1769) köjts till 120 dlr. kpt., och cl. 11 febr. 1769
förskotterade konsistoriet honom 503 dlr. kpt. för inköp af
estamper mot afbetalning å årsanslaget. I löneförbättring fick kan 26
juli 1770 25 rdr. årligen till hyreshjälp och 14 juni 1785 ytterbgarc
16: 32 rdr., hvarigenom hela hans löneanslag ökades till 100 rdr.
Elevantalet hos Griese var VTt. 1785 14 betalande och 6 gratister.
Den konkurrens, för kvilken Griese utsattes genom en
värmlänning J. G. Härstedt, förde till ett rektorsförbud för den senare, som
kanslern fastställde 3 sept. 1786 på den grund, att Härstedts ritningar
voro underhaltiga; på principfrågan om exercitiemästarne ägde
exklusiv rätt att undervisa i sitt ämne sade han sig ej vilja ingå.
Efter Grieses död 21 sept. 1786 nämdes historiemålaren Johan
Ahlberg 15 jan. 1787 till ritmästare. Några år efter hans utnämning
uppstod ånyo liflig strid i anledning af ofvannämde Härstedts
fortsatta konkurrens. Konsistoriet utfärdade ånyo förbud, hvaremot
Thunberg allvarsamt protesterade; han fann monopolet i sig
orimligt, det vore ock omöjligt för en person att hinna undervisa 5—600
studenter, dessutom hade Härstedt, som med konsistoriets goda minne
antagits som ritare i botaniska trädgården, på ett förtjänstfullt
sätt afritat flera hundra både lefvande och pressade växter.4
Om Musikens vård har jag ej mycket att meddela."’ Den
både som teoretisk ocli praktisk musiker högt ansedde
astronomen Erik Burman" kallades som filosofie adjunkt d. 6 dec. 1719 af
1 Kanslersbref 12 okt. 1758 och 26 mars 1760.
- Se Linnés ord 1754 om Heimers och 1755 om Nobelius i hans Bref
2, s. 186 och 196.
s Se Linnés Bref 2, s. 248 och 5, s. 22(5.
’ Kons. prot. 11 maj 1793.
5 Följande grundar sig på de excerpt, som jag händelsevis dä och då
gjort, det har ej varit mig möjligt att anteckna allt livad jag sett om
musiken.
0 Se en artikel i Upsalaposten 13 maj 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
