Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-532
död fick Gottfrid Kiesewetter, som gift sig med änkan, öfvertaga
privilegiet 12 aug. 1735. Denne liade att utstå en farlig
konkurrens af den lärde boktryckaren Lars Salvius i Stockholm, men
Kiese-wetters försök att stänga Upsalamarknaden för denne
misslyckades.1 Något bättre gick det, när statsdeputationen 1747 föreslog
att lägga en tull å utländska böcker svarande mot papperets värde,
ty K. Maj:t resolverade 3 februari 1748, att tullfrihet skulle
beviljas för sådana böcker, som icke kunde uppläggas inom
riket ocb således måste utifrån införskrifvas på konsistoriets
rekvisition eller genom bokhandlaren för bibliotekets räkning.
Kiese-wetters privilegium öfverflyttades 3 dec. 1757 på bans begäran på hans
mångårige medhjälpare Kristian Eberhard Steinert. Denne skötte
sig ganska illa, och 1771 framträdde därför en företagsam
student Magnus Swederus, som varit anställd i tvenne år i Gjörwells
bokhandel, och begärde få anlägga ännu en bokhandel i Upsala.
Konsistoriet gjorde allahanda svårigheter, endast Christiernin yrkade
bifall i ett tänkvärdt anförande.2 Swederus lät dock icke afskräcka
sig, han lät den 14 dec. 1771 inskrifva sig som borgare i staden och
fick af magistraten rätt att utöfva verksamhet som stadens
bokhandlare. Universitetets försök att häfda ett monopol på detta
område tillbakavisades af K. Maj:t, som 18 maj 1773 tillerkände
Swederus den begärda rättigheten.3 Efter Steinerts död 1776
tyckes man i flera år hafva saknat egen boklåda, till dess konsistoriet
15 april 1780 fann för godt att antaga Swederus till
akademibokhandlare. Denne var en energisk man och höll en välförsedd boklåda.4
Som Bokauktionator tjänstgjorde från 1722 bokhandlar
Russwurm. Hans sätt att sköta denna plats tillfredsställde
konsistoriet lika litet som hans boklådsaffär, dels fann man honom för
dyr, dels beskylldes ban att locka studenterna att sälja sina böcker;
och 1729 öfverläts därföre auktionsrätten för en kortare tid på den
kände slarfvcrn postmästar G. Rudbeck.5 Det var doc katt
komma ur askan i elden, och 1731 antogs därför studenten Olof Brundin,
som Russwurm i sin tid användt, till auktionator mot en årsafgift
till biblioteket af 1% å auktionssumman och minst 180 dlr. kpt.,
därjämte uppläts ett rum i Gustaviani källarvåning till
auktionskammare;6 han skulle äga sälja ej blott böcker utan äfven annan aka-
1 Swederus anf. st., s. 55—56.
1 Swederus anf. st., s. 03.
3 Tryckt i Bih. 4, n. 87.
4 Swederus anf. st., s. 66 ff.
s Kons. till kanslern 1 juli 1728 och 28 nov. 1729.
0 Kons. prot. 11 fehr. 1731; K. Maj:ts bref 9 nov. s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
