Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-534
demistallet öfverlåtas åt universitetet, i det att liela området
mellan dessa byggnader därpå förvandlades till en mot det högre
belägna stallet terrassformigt uppstigande, med murar och
järngrindar inhägnad trädgård. Härom hade konsistoriet öfverlagt redan
1722, ock d. 20 dec. 1726 afstod K. Maj:t till imiversitetet de tre
intill stallgården belägna tomterna samt gaf det d. 14 juli 1729 rätt
att hämta från slottsruinen hvad det behöfde af gråsten och tegel
för arbetets utförande, detta dock först efter att
slottsbyggnads-deputationen tagit hvad den behöfde för kungliga slottet i
Stockholm. Detta var väl orsaken till att arbetet icke tyckes kafva
begynts förrän 1731, det fortgick sedan i tre år och kostade
universitetet enligt kufvudböckerna 8,051 dlr. smt. Mer än en nu lefvande
torde erinra sig denna i stel fransysk stil gjorda anläggning, som
konsistoriet till en början önskat göra ännu prydligare.1 Än
viktigare var, att det gamla spåntaket å Gustavianum, hvars
eldfarlighet redan 1702 strax efter branden påpekats af räntmästaren
m. fi. ock kvarom bibliotekarien Benzelius och hans efterträdare
ständigt påminde, blef ersatt med ett mera betryggande tak af plåt;
det skedde dock icke förr än under åren 1738—39 ock drog en
kostnad af 5,798 dlr. smt. Det dröjde icke många år, förrän en dyrbar
inre omändring och en yttre uppsnyggning måste vidtagas. Dels
hyste man farhågor för, att stora Gustavianska auditoriet i nedre
våningens södra del icke skulle förmå uppbära bokmassorna i öfre
våningen, dels ville man hafva en ingång från gatan (hittills fanns en
sådan blott från gården), dels anskaffa ett nytt auditorium, sedan
biblioteket 1736 fått det gamla auditorium minus i nedre våningens
norra ända. Hårleman uppgjorde ritningar 1743,2 och följande år
begyntes arbetet. Det blef ganska genomgripande och
säkerligen dyrare än man beräknat. Midtpartiet i nedre våningen
förvandlades till en kolossal dragig förstuga med ingångsportar från
både öster och väster, hvilket tvang till uppdragande af nya
inner-tvärmurar, taket i auditorium majus stöttades med en dubbel rad
af pelare, ett nytt auditorium minus upptogs utanför det forna, och
en del af det gamla konsistorierummet borttogs alldeles.3 Den huf-
1 I brefvet till kanslern 28 sept. 1725 säger sig kons. ämna »i muren
göra nicher och i dem efterhand insätta runstenar i likhet med Marmora
Arundeliana i muren kring Theatrum Sheldonianum i Oxford ». Längden
af muren från norra järngrinden intill stallet utåt RundeLsgränd var 144
alnar (kons. prot. 30 aug. 17S8).
2 I kons. session 5 nov. 1743 uppvisas Hårlemans af kanslern d. 22
okt. fastställda ritning.
3 Om ändringsarbetet se T. Tullbergs uppsats i »Upsala Universitet
1872—1897», Del 2, s. 189 ff. De gamla ritningar han åberopar finnas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
