Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-598
gen såväl i staden som på Polacksbacken, hvarpå Cronbjelm ånyo
uttalade sin förhoppning, att oskicket skulle kunna afställas på fredlig
väg; visade sig detta icke möjligt, vore ban villig att lägga frågan
för K. Maj:t. Det korta lugn som inträdde räckte ej längre än till
1739. Jag har förut skildrat,1 huru det uppskrämda konsistoriet
då förnyade hos Gyllenborg den begäran om strängare förordningar,
som det framlagt för Cronhjelm i tiden, men huru denne fintligt
sköt det obehagliga uppdraget från sig. Huru pass våldsamt det i
allmänhet tillgick, när studenterna togo till vapen, synes af den
kvicke Lars Robergs satiriska ord vid medicine
doktorspromotio-nen 1739,2 som sannerligen förtjäna att anföras. Han säger: »Nu
på en 40 år, jag haft den äran vistas här i Upsala vid acadeinien,
vet och minnes jag tilbaka mången student, som i mörkret af vakten
eller ock af sina kammerater fått så äländigt stryk och slängar, at,
der ban som soldat eller som underofficier i fält, inför sin öfverstes
ögon eller fältmarskalkens, hdit så mycket af fienden och blifvit
så hanterader, hade ban visserligen blifvit lieutenant för omaket
eller och capitain, deremot han nu med sitt peripateticerande i
mörkret och otid ej annat vunnit än en sårad lekamen, skam och skada ». —
Om förmaningar kunnat hjälpa mot ungdomens ofog, så sparade
konsistoriet visserligen icke på dylika. Några ord, som Gyllenborg
fällt vid sitt enda besök i Upsala i jan. 1744 om vikten af, att
konsistoriet skulle på allt sätt söka förekomma onyttiga kollationer,
kortspel och annan fåfänga hos studenterna, gåfvo anledning till, att
detta i sessionen 21 april s. å. tog i öfvervägande de oseder som på
senare tid inritat sig hos ungdomen och därpå beslöt, att inspectores
skulle före l:sta maj sammankalla sina nationer och varna dem för
att 1) vid bröllop och andra samkväm uppträda förklädda och
maskerade, 2) att tidt och ofta anställa nationskollationer, 3) att försätta
sin dyrbara tid på källare och värdshus, 4) att genom skjutningar
den 1 maj åstadkomma buller och oro samt sätta staden i fara för
en eldsvåda; samma protokoll skulle sedan årligen uppläsas på
landskapen.3
Rykten om lef vernet i Upsala började sprida sig, och när så
natten till 1 mars 1746 ett oväsen uppstått, hvarvid en person blifvit
synnerligen svårt huggen, inträffade att detta blef föremål för
omtalande i hufvudstaden, ja ända upp vid själfva hofvet. Möjligen
hade man denna gång gjort särskildt väsen af saken, emedan kam-
1 Se Afd. 1, s. 94.
a Robergs Tal utg. af Linné 1747, s. 22.
5 Bland kons. acta 1744 finns en mängd intyg från landskapen, att
protokollet upplästs för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
