- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
641

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-641

änkor ock barn. Som ett exempel kan jag anföra, att 1774 änkorna
efter professorerna Reftelius, Fick ocb Annerstedt, en dotter till
professor Ullén jämte några änkor och barn efter tjänstemän
erhöllo då hvar det torftiga understödet af 94 dlr. kpt.1 Den
änke-hjälp af 20 tunnor årligen, som utbetalades enligt staten, var
naturligen alldeles otillräcklig till en änkas underhåll, och det var
erfarenheten häraf som gjorde konsistoriet så villigt från och med
början af 1760-talet att tillstyrka dubbelt nådår, en åtgärd som man
på 1740-talet icke velat höra talas om. Man kan då ock godt förstå,
hvarför professorerna, med dylika dagliga bevis för ögat om det
öde som en gång väntade äfven deras änkor, icke kunde känna sig
rätt belåtna, när Gustaf III tilldelade de förmögna änkorna efter
Linné ocb Ihre betydliga pensioner, låt vara att ingen förnekade
deras aflidne mäns stora förtjänster.

1 "i Hafva professorerna ofta haft det uselt i ekonomiskt afseende,
så hafva naturligen de stackars adjunkterna haft det än sämre.
Liksom professorerna hafva de ofta fått vänta länge, innan de kunde
åtkomma sina löner,2 och deras lefnadsvilkor hafva tydligen icke
varit de bästa. Jag anför några exempel. Juris adjunkten
Piscator har tydligen icke ens haft råd att hålla ett ungkarlshushåll,
ty hans bouppteckning visar, att ban af husgerådsartiklar icke ägt
mer än en gammal utsliten tépanna värd 16 öre kpt. (V2 daler); en
garderob af blott en omgång kläder af 34 dlrs värde samt en
möblering värd 18 dlr. förstärker intrycket af, att hans villkor varit
knappa; bouppteckningen utvisar dock en behållning af något öfver
500 dlr. kpt. tack vare ett bibliotek å 350 dalers värde och
inneliggande kontanter. Dödsboet efter juris adjunkten Nils Wall, hvars
ekonomiska svårigheter väl berott på, att hans företrädare Piscator
satt ända till sin död med adjunktslönen, utvisade en brist å 18,700
dlr. kpt., en brist som kanske till ej ringa del förklaras af, att han
lagt sig till med Knifsbrunna säteri. Säkerligen hafva samma
orsaker medverkat, att vicebibliotekarien E. Ziervogels bouppteckning
visade en brist på öfver 125,000 dlr. kpt.; för sin
boktryckeriverksamhets skull hade ban köpt gård i staden och anlagt Lingonbacka
pappersbruk. Men så kan man icke för något dylikt misstänka den
gamle filosofen, adjunkten Olof Herveck, vid hvars död det befanns,
att ban häftade i skuld för 100 rdr., till hvars delvisa gäldande
lyckligtvis förefanns en lönerest å 82 rdr. Hans lilla egendom bestod
i böcker till 7 rdr:s värde och kläder för 2 rdr.; såsom tillgångar utan
värde antecknas ett skrifbord, 1 låda med bläckhorn, en kista, en knif,

1 Kons. prot. 7 dec. 1774; professorskan Rabenius tillkom 1778.

2 Se ofvan s. 104.

Ups. Univ. Sist. III, 2. 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free