Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-643
illustra tiggare som infunno sig, oftast i skepelsen af omvända judar
eller katoliker. Man följde kär blott exempelet från ofvan, ty vi se,
att K. Maj:t d. 17 febr. 1727 gick så långt, att han anslog dubbelt
stipendium åt en conversus pontificius Jacques de 1’Ecluse. Som
exempel på konsistoriets hjälpsamhet kan jag anföra, att en ungersk
ryttmästare J. M. Liptai, som enligt egen uppgift nödgats rymma
från Ungern för sin lutherska tro, 1740 fick 50 plåtar för att
förhjälpa hustru och barn ut ur påfvedömet. Man har dock slutligen
börjat finna, att dylika hjälpsökande stundom voro rätt tvetydiga
existenser, och när en sådan anmälde sig 1745, erinrade Rosén om,
att man någon gång beslutit att icke lyssna till dylika ansökningar.
Något dylikt beslut kan dock icke uppspåras i protokollen, men det
tyckes, som skulle denna osed sedan börjat aftaga. För öfrigt
hemsöktes de studerande nationerna lika troget af denna brokiga
tiggarskara, bland hvilka till och med förekom en »som skulle låta skära
op sig».1 — Ur universitetets kassa har konsistoriet gång på gång
beviljat anslag särskildt för att hjälpa medlemmar ur dess egen krets.
Ett af de största af dessa anslag var, då änkan efter prof. N.
Wallerius, hvars gård nedbrann i den stora eldsvådan 1766, erhöll 3,000
dlr. kpt.; sex år senare under den sädesbrist som då hemsökte landet
utdelades 50 tunnor spannmål bland fattiga inom akademistaten.
Det faller sig ytterst svårt att utreda, hvilka den enskilde
studentens lefnadskostnader varit under tidehvarfvet. Det stora
antal, som särskildt i dess tidigare skede lefde på matsäck (hvarom
mera nedan), undandrager sig naturligen hvarje försök att beräkna
dess utgifter, och de antydningar jag mr gifver rörande dem, som för
reda pengar köpt sin föda, blifva tyvärr genom sin torftighet föga
upplysande. Enligt en uppgift af ärkeb. J. Steuchius från 1739,2
kunde ett dubbelt kungligt stipendium i högsta klassen å 120 dlr.
smt. (360 i kpt.) vid denna tid »knappast förslå till kost, kammare
och kläder». Visserligen finns en uppgift från 1724, som antyder,
att en student då kunnat lefva ännu billigare, ty en Upsalahustru
kräfver då en student för obetald hyra och tvätt under ett halft år
å 18 dlr. kpt. och för kost i några veckor efter 4 dlr. kpt. i veckan,3
och detta gör ju blott för årets 52 veckor i kost 208 och i hyra 36.
Men här saknas ju uppgift om kläder och öfriga utgifter, och när man
ser, att professorer för sina Stockholmsresor 1732 upptaga ensamt
för sin drängs kost därstädes 2 till 3 dlr. kpt. om dagen,4 tyckes, låt
1 Lewenhaupt, Upl. nat. hist., 6. 104.
2 Bref till svågern E. Alstrin 23 nov. 1739 (Berg. saml., T. 11).
3 Handlingen finns bland kons. acta 1724.
4 O. Rudbecks och H. A. Gyllenborgs räkningar 1732 (kons. acta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
