Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-650
eller kjolar, ett praktnummer tyckes hafva varit »en gul, hvit, grön
och röd ostindisk triumphantpäls». A. Celsius angifver däremot
blott fyra fruntimmersplagg, och den fattige Arvid Arrhenius ej mer
än »en sack ock kjortel af änkel brocade». Uppgiften om
professor Ficks dödsbo 1761 torde belysa, hvad en fattig professor bestod
sig själf i sin klädning. Han hade ägt »en drag de corps klädning
ovänd», en kamlotsklädning och en couleur de coup klädning, alla
försedda med två par byxor, tillsammans värderade till 174 dlr. kpt.;
att denna utrustning var enkel, kan man sluta däraf, att boktryckar
Höijer 23 år tidigare efterlämnade två svarta klädningar med
tillhörande byxor, en bran dylik och en blå kapprock till ett
sammanlagdt värde af 408 dlr. kpt.
Den enkelliet, som utmärkte ungdomens lefnadssätt i afseende
på kosten, har nog ock gjort sig gällande i dess dräkt, tyvärr finnas
icke några uppgifter om dräktens art eller kostnad hos den vanlige
tarflige studenten. Att åter den ungdom som haft råd offrat
något åt tidens smak och modets nycker, är lika naturligt som säkert.
Vi hafva sett, huru uppfostringskommissionen 1748 gjorde
anmärkning vid, att studenterna brukade »så mycken putsning ock
grann-het», och att bruket af peruker, puder, krås, manchetter och
silkesstrumpor då hos dem icke var så ovanligt,1 likaså att på 1770-talet
det klagades öfver, att de då införda dansstugorna förorsakade
utgifter för frisering och handskar.2 Trots detta har dock flertalet
af ungdomen ännu vid tidehvarfvets slut tydligen icke gjort onödiga
utgifter för sin garderob, efter professor Flygare kunde 1794
uppgifva i konsistoriet, att hälften af den studerande ungdomen icke
hade egen högstidsdräkt af svarta kläder, ock att det var vanligt att
vid kögtidliga tillfällen låna svarta kläder, värjor, kappor, svarta
och röda skärp.3 Såsom prof pä den lyx, som en sprättig, om också
icke rik student mot tidehvarfvets slut kunde utveckla, anför jag
ur bouppteckningen för en dylik från 1792 * något om hvad ban
efterlämnade i kläder. Där funnos en ovänd klädesfrack med
permissioner för 7 rdr., en vänd grön frack för 2, en gammal gul frack med
väst värd blott 32 sk., en svart ovänd klädesjacka med väst för 2: 16,
en hel hop västar, tre par byxor, en friskapprock för 3 rdr., surtout
1 Se Afd. 1, s. 262 och not. 1 därsammastädes.
2 Afd. 1, s. 532. De unga Tersmedernas räkenskaper uppvisa då och
då utgifter för hårpungar, hårlagning och puder.
3 Se ofvan s. 610.
4 Efter en C. G. Westman bland bouppteckningar i kons. arkiv. Att
han ej var rik, sluter jag däraf, att hans skulder voro 128 rdr. och att
tillgångarna (kläder 38: 18 och böcker 30: 22) blott stego till 77 rdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
