Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang I. Handlingar 1477— 1054.
21
bitter ighen, dogli likväl linnes twenne förnämblighe huffwud vrsaker, bådbe
till tlienue uödstältbeten, och till hele handelen.
Tlien förre att man scholcmestare balfwer oexaminerade och opröffwede
tilsa[tt], ther igenom vngdomen, som antingen hemma eller i främmande
landh stnderer och till att bliffwe sebolemestare äbre tilförtänckte, dogli
lik wäl iit.bet eller intbet sigli ther till bereder, vthan lijt.be på
frend-skap, gunst och wänskap, item på hofförfordringar, på präntet
magister-breff, hvvilke the nu medli stoorc missbruck vthländes lätteligen bekomma
och sedan theruthaf sigh förliäffwa, studera någoth i the högre konster,
på thet the icke aldelcs skole synes olärde, men thet som förnämblighen
bör läsas i scbolerna liaffwe the inteth actat. Således ähre mestedeles
i förledne åren til scholerne komne, och andre som fast tiäneligare ähre,
the gåå brede weder tiänstlöse ij hunger och armodh.
2) Tlien andre vrsak är, att ringa, ia mestedelen platt intbet
inseende baffwer vvaridt medh scholemestai’e sedati the ther till ähre satte,
vthan hwar haffuer läsit när och hwar ocb huru honom baffwer syntz, ther
igenom sebolemestare eeu part till att skyla sitt oförstånd nöta tidhen
medh onyttigt dicterande och låtha alla ö|fningar liggia, somblige som
något kunna, liisa högre läxor än vngdomen fata kan; ther uthöffwer äre
nästan vtlii hwar scliole uije åtskilligbe böcker om ecn konst, och
vnder-stundoin vtlii samma sehola Here slagz auctores, alene examina weet
man mestedeles intbet aff säia. Thetta alt önske wij aff hiärtath gärue
alt eapitlen stode till att förbätra, så ath wij [a:utij] scholerne ingen
worde tillåten, förränn ban laghelighen och rättelighen examinerad! är,
och att man bäruthinnan icke ansåge willic och wändhskap,
föreschriff-ter, andras föreböner eller förgylte mesterbreff, vthan siillffwe
pcrson-sens lärdom och skickeligheet, och att när een scholmestare tilsatt ähr,
wärde hållitb noga inseende, att eeuformighe böcker i alle kåusteroch
öffwuingar måge bliffwa läsne, repetitiones, imitationes, disputationes ickc
förgätne, på en tijdh om åhret i alle sclioler på begynnas och ändas, i
synnerhet att in Scholis Cathedralibus i Bispens, liele Capitles och andre
gode mäns uärvaru, i annor Scholcr i Pastoris och Sacellani närwarhu
måghe publica examina 3 resor om åhret en i hwar räpp hallin bliffwa.
O hwar så skedde hvilken almenne nytte wordbe ther medh föliande.
Men när man grannelighen inseer Capitlens lägenheet, livilke nu ähre
besittne endeles wääl aff högbegåffwade och höglärde männ, dogli fast
ålclerstegne och fra scholeämbeter och barn regler alfwande, medh hwilke
Professores dagheligen vingåå, och i hwilket förnämbligen Seholmestarene
skole examinera, endeles arc swagha ocli widh scholeämbeter owana,
allesamman förtunge och förtröttna till att något eenkannerlighen achta
på sclioler, haffue och andra theras ämbetes sysslor betrachte oeli ther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
