Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang I. Handlingar 1477 — 1654.
105
uer, thetta arc wij samptliehcn till E. II:tt böiifallandess, efter wij
moste månge skattningar oeh vtlngor vtgiffua, att wij åter kunne
obe-liindradtt för erohiebiscopen bruka wår néringh.
Lön förwentandes af Gudh alzmektigli, oeh wij samptliehen efter
wår förmågo wille hoss E. H:tt med all taeksamheett på thett
ödmiuke-ligaste att förskylla. Här medh E. H:t.t Gudlii then alzmektigeste
be-fallandes till siell och lijff och all welfärdh. Schriffuit i Stockholm den
23 martij Anno 1613.
E. Herligheett altidli
tienst-willige så lannge wij lefwe
wij Bookbinder alle samptligh.
(Troligen original; i Riksarkivet: Collectauea de Seriptoribus Svecicis
Tom V s. 552).
42.
Gustaf Adolfs stränga varningsbref till Upsala
Universitet med anledning af de oordningar, som framkallats
genom oenigheten mellan Rudbeckius och Messenius,
Stoch-holm d. 31 Mars 1613.
Wij Gustaf Adolph etc. giöre witterligen, att ändocli wij för den
benägenheet, wij till bookligo konsters befordringh dragé, opå dedli att
uthi wår academia i Upsala måtte både medh lbäro och exercitijs
skic-keligeu tillgåå, såsom och all oordning missämmio och förargelse, så
wäll eniellan sielffue professores, såsom deres discipler, förtages,
affskaf-fes och utrothes, hafue genom wårtt konunglige mandat cffterlathet, att
där vthi academien, så wäll som alle annorstädes, må wara Annuus
llec-toratus, så att de må hafue ett frijtt wahl, sigli åhrligen een ny
Recto-rem af deres mcdell wällie och khore, likwäll förnimme wij, att sådanne
wår godlie meening och gunstige effterlatheise ähr fast annorlunda
opt.a-gen och wänd till ondo, så att dedh, som wij hade ärnat till godh
ordning, ähr af een partt wrängt till oordning och tlieres inbördes
ocnig-heet, så att de sigli om reetoris wahl icke förlijke eller förene kunne,
och därför ähr bleffne partijske och huar aunan inbördes förhaata,
ut-skämtne och försmäde, därigenom sådanne förargellse skeer, att [wij],
huar wij sielffwe icke hade förfaritt oeh wiste, huadh gagn och nytto
som booklige konster medh sigli hade, föglio orsaak liadlie os om samme
academia någott bellijte, eller däm, som där brukade bliffue ocli icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>