Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang I. Handlingar 1477 — 1654. 155
tijdli ocli tillwcnniess månge odygder, dryk, svcrmerij, tiggiande,
lättie-gång ocli annat slijkt.; älir ocli någon som medlen icke feelar eller
behöfver sochnegånger, så är docli institutionen j academien och skolerne
så oricktigh och elak, att ingen där kan komma till någon erudition.
Först för (lliee månge ferier dhee der taga sigh fore; sådan att alle dhe,
som anten j academien eller skolerne blifwa bruukadhe, hafwe anten
we-dertagett prediko-embetett, eller och dirigerat deress studia där hänn;
b war före och institutionen j religionen någorlunda kan passera, menn
såsom præceptorerne siälfwa intett förstå heller achta, hwadh till
rege-mentett eller ett borgerligitt lefwerne hörer, altså kunna dhee dett icke
heller någon annan lära, och dedh som werst är, icke låte liwart
ingenium excellera j dedh som dedh inelinerar till, utan altt ifrån
barndommen styrkiadh ifrån rcgementz saker, särdeless krijgzwäsendett, att
haatett och misshagett till krigzförstånd och disciplin bådhe lioss adell
och oadell, lijka medli ålderen tillwexer, derigenom och landcdh är blif
wett steril och ofruchtsampt på nyttigt folck, att och i desse beswärligu
oeh medelzlösc tijdher, lijkwäll större feel på folck änn peningar är
funnet. Hvarföre sådant altt att förekomma och boota, då begiärar K.
Maj:tt, att prästerskapett wele sigh uti detta ärendett artickelss wijss
förklara.
1) Oin skolerne, huru många kongelige skolar och gymnasia i
rij-kett äre nödige att hållass, och på hwadh ställe, och sådant fördv, att.
så månge som nu hallass, dem att hålla wäll är crouan beswärligitt, och
elliest till intett nyttigt, och där dhee contraheradess, kunde dhee så
myckett rijkeligare underhållass.
2) Hwad för artes nödige ärej samma skolar eller gymnasijs att läsass.
M) Hvadan. sådanne personer, som medh ungdomenss nytto dedh
kunna effectuera, äre till att fångass.
4) Att ett wisst sätt på institutioneu måtte författass, så att den j
alle skolar wore eenformigh, och när dieckuarna skiffta præceptorer och
skolar, icke altijdh behöfwa lära af nyic och där medh förspilla sinn
tijdli.
5) Om soeknegångerne icke wore bättre, att dhee afskaffadess, oeh
handladess medh almogen, att dhee een gångh eller twå om åhrett liulpe
någett till skolerne, och att sådant blifver upburett af kyrkioherderne,
till skolerne förseudt, och sädan effter een wiss ordning utdeelt ibland
dhe nödhstälte och dem som sådanne benefieia wärdhe wore, och icke
som nu åffta skeer, ganska olagligen utskifftatt.
6) Desse samme förskrefue puuchter äre mästadecls j academien och
till att öfverwäga, särdeless huru månge professorer där äre nödige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
