Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
Upsala Universitets Historia.
gestningh, omleggning och all tungha, ehwad nampn han helst haffwe kan,
allenast att de, som hwssrum liafua, vti stoore samqwemder taga til sig
nägra af clerckerijet til herbergz effter deres råd oeh lägenheet, och att
reuttemestaren, notarius, famuli aeademiæ, tryckiare, bookforare,
bookbindare må hiir med förstås.
2. * Att de måge vti staden niuta den rätt, frijheet och
privile-gie, som borgerskapett är effterlåtin, soin är medh kiöp på löst och fast
til deres wälferdh och nödtorfft, som är med tomptar, trägårdar, gårdar
och lnvs i staden, oeli ded vtan skatt och beswär uiuta och besitta**;
[så ock med vppenbare kiällare, badstugu och aunatt sådantt den frijhet,
och rätt, som borghare. Ahr ock i andra universitet bruukeligit, att
fremmande krämare pleghe haffwa fahltt in atrio eller area collegii i
twå eller tre weckor, när ded blifuer dem af academien effterlåtid, dock
icke fleera än en eller twå tillijka]. *** llwar ock någor professor kunde
med tilfälle bekomma åker wid staden, och H. K. M:t nådigest
behagade att vnna dem der på frijheet, hwardere till otta eller tiyo
tunnor-land, wore ded dem en stoor wälgerning, att. de kunne der af haffua så
myckin spanmål, som de behöffwa til sitt hws.
3. † Att academien och professores må niuta den frijheet med
fiskierijett, som staden och dem fattigom i hospitalet är effterlåten af
framfarne konungar, nemlig att de ofvan Sundett och vtan må liafua
deres fiskiare och frije fiskierij bredlie wid slotssens och konungens fiskiare,
synnerligen medan i Ypsala är en sådan ordt, der fisk icke föres til torgz,
att man kan få kiöpa til nödtorffteu.
4. Och på ded borgerskapett i staden måtte wara med academien
dess bättre till fridz, wore nyttigt, att de derföre hade frijheet för
gest-ning af krigzfolck, eller annatt hwad H. K. M:t täckes dem efterlåta.
5. Att de måge med fremmande och inlendske i Ypsala och i
sjö-städerne vtan hiuder och beswär kiöpa, hwad de til deres ståndh och
nödtorffter behöffwa, så ock förytra hwad de af deres egenu tiänst och
* Andra utkastet är i det följande både kortare och annorlunda uppställdt,
men jag har ändock sökt, så vidt möjligt, angifva dess olikheter.
** Andra utk.: at the må niwta tlier uppå frijheet wanligii affradh vndantugit.
*** Mot följande stycke swarar i audra utkastet: Så behofwes och wäl, att
hivar professur hafwer en gård frij till att hålla afwcl uppå efter som i sal.
och lwcjl. lconung Karls privilegio är effterlåtet. Item at hwar hade ett stycke
äng iclce långt ifra stadlien.
† Andra utk.: Och mädhan i Upsala iclce ivankar ferslc fisk till köps, är
mycket förnödhen, at academien hafwer sina fiskiare i Alm, i Föhrct och i Ekoln
iempte widh stadsens och slotsens fiskiare, på det man kunde dess letter få köpa
för peningar när tliet behof wes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
