Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
Upsala Universitets Historia.
stitutiones amplifieandi et pro re nata variandi, ad uberiorem academiæ
perfectionem et rei literariæ iucrementum, Mandamus vero iis omnibus>
quibus academiæ gubernatio commissa est aut in posterum committenda
erit, ut offieii sui memores propositarum eonstitutiomim præscriptum
urgeant sicque res omnes dirigant, ut quod a nobis pia erga deum et
patriam affectione profectum est, felices progressus sortiatur in dei
glo-riam et leipublicæ incrcmeutuin.
In majorem fidem et evidentiam præscntibus manu nostra
subscrip-simus, iisdemque sigillum M:tis nostræ subapprimi jussimus. Dabantur
regia nostra StockUolmensi die 25 lnensis Junii anno MDCXXV.
(L. S.)
Ad maudatum sacræ Reg. M:tis proprium
subserip-sit Joliannes Skytte, liber baro in Duderof, eques
auratus, regni Sueciæ consiliarius, acadeiniæque
Ubsaliensis cancellarius.
(Original i Konsistorii arkiv, upptagande 16 blad in folio, hvaraf fyra
äro oskrilna; det ätryekta rikssigiliet qvarsitter ännu).
90.
Gustaf Adolfs fullmagt lor Axel Oxenstjerna och Jolian
Skytte att underskrifva Upsala Universitets Konstitutioner,
Djuvhamn d. 20 Juni 1626.
Wij Gustaf Adolph etc. Göre witterligitt, att effter sosom wij ähre
uthij förfarenhect komne, huru sosom een stoor oordningli in academia
nostra Upsaliensi ähr inritat sä wäl iblaudh professores som studiosos,
för medelst huilkeu alla loflige exercitier och öfningar, som på andra
wälbestellte academier florere, af sig tage och i staden igen allehanda
ouyttigt oeh obrukeligit förehafuaude upkominer och tager öfverhanden,
hvarföre ähre wij förorsakade wårdne att låtha författa wisse
Coustitu-tiones och regler, huar effter wij wele, att professores dersammastädes så
wäll som alle stndiosi sigh regulera och rätta skole. Men effter samma
Constitutiones seent ähre förfärdigade wårdne, och wij för dette wårt
hastige afreesande skuldh icke gifue oss tijdh dem öfuerlässa, igenom
see och underschrifua, hwarföre hafue wij nådigst befaladt wår Rijkz-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
