Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang I. Handlingar 1477—1054.
383
Cap. XVI g 1 n. 2. lians Excellens sade ad verba: »6 aniios
philosophiae», at thet är [o:gör] intet åt, liuar een liafuer studerat, och intet
achtas om han icke mehr ähnn 2 åhr hade warit widh academien, först
han är wärdig och godli känd af professoribus til att bekomma gradti,
och inga anni nämnas der.
Ad eundem § M. Stigzclius dixit, juventutcm nullum incitamentum
habere, cur se studiis tlieologicis consecret, quia milli bonorum tituli
ei præstituti sunt, sicut reliquaruni facultatum sectatoribus. E.
Cancellarius: lioc ideo factum esse, ne vilescat ille gradus, qui tamen alias
opinione liominum maximi æstimatur.
Adhunc amplius rein candem ursit M. Stigzelius: in gyranasiis regni
patrij lectores mathematuni, physices etc. in loeum mortuorum aut
dece-dentium thcologorum sufficiuntur, sic cito evadit theologus, qui isti
studio vix dum aliquo tempore vacavcrit. Id fortassis non eveniret si
pro-inotos tlieologiro doctores haberemus, qui longe iustius talibus muniis
præficercntur. Dn cancellarius swarade: at thet är een error longe
maximus i wårt fäderneslandh,at ingen wil continuerlig behålla sin vndfängua
profession antingen i scholor eller widh academien.
§ 4 n. 3. Quæstio mota: Quis mulctam transgressoribus a
legi-bus definitam exiget? Respondit Illust. Dn. cancellarius: rector
accu-sabit eos.
Cap. XVII. De disputationibus privatis n. 4 wille domini
professores biggia detta til. »Disputationes et cxercitia privata
ordinar-um prælectionum horis non habebuntur; qui secns fecerit pro singnlis
vicibus 4 unciales tlialeros lisco academiæ pendet. Men illustriss Dn.
cancellarius wille intet, at detta skulle sättias in legibus aeademicis,
vtlian bad dominos professores göra ordningar och leges der om sig
emillan cum subscriptione procancellarij, quas ligcre et refigere ipsi
pos-sent ac tempori atque utilitati studiosæ juventntis accomodare. Det må
insättias uthi constitutionibus, att exereitia priuata intet skola hindra
publica exereitia, men seer til godlia herrar, at i icke afskära tijden för
vngdonien. Den som går in collegium privatum, han går intet då vtlii
exereitia publica, som då för händer bafuas. Men vngdomen går per
gradus och skal man intet privatim få läsa logicalia, den tima
professor publice läser mathesin? Hälst effter alla discipuli skola så gradatim
leedas och kunna icke lära allt i sönder.
Cap. XVIII. Loffuade rijkzcantzleren sig willia, der han i
Stockholm warder påmint, förskaffa til archivum academiæ alla
herredagzbe-slut, ordningar och recesser. Sedan sadlie hans Excell., at H. K. M:t
hade talt om medicinæ professore och sågo gärna, at academien bleffue
försörgd medh någon idonco et alicnius nominis viro in Germania. Quæ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
