- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 1. Handlingar 1477-1654 /
391

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bihang I. Handlingar 1477 — 1654.

3G1

Tyskland neque e contra, ey heller Engeland vtliur Frankerijke; på andra
sijdan fruehtar, at i hastigheet kunne ey sådana böker lioos oss
förfärdigas, ey heller tilstäder tijden något längre der medh dröija. Synes
bästa modus wara nu nämpna dhe authores och böker, som finnas wara
dhe förnämligeste, och ingen fördriste sig sinc authoritate principis dem
förandra. Finnes bättre sätt sädan medh tijden, så kan H. K. M:t
der-öfftier befalla. In gymnasiis Strengnensi och Arosiensi hafua dhe
trac-terat niathematica, physica, ethica, politica. Studium lingvarum blef satt
tilbaka, huilket intet war itt godt sätt. Partes philosophiae realis måtte
the wäl* igenom läsa superfieialiter, men ey til disputationes och höge
exercitier. Ingen skal intagas i aeademien vthan han antingen hafuer
lärdt scholasticalia eller och kan hålla sig een præceptorem, så länge
til det. ringesta han them richtigt igenom går.

3. Talte hans Excelhtz om diseiplina et examiuibus säyandes: all
adel och förnämlige mäns barn skole och wara disciplijn vndergifne.
Laxa diseiplina är H. K. M:t intet behagelig; alla adel och oadel skole
förobligerade wara at låta examinera sigh och hålla sig till andra
exer-citia. Nomiue äro the studiosi förr ähn dhe blifua capaces til at höra
leetiones publicas, då äro the wäl extra examen publicuin, men strax
dhe kunna höra leetiones publicas, då skola dhe låta examinera sig, ingen
privatus præceptor skal sådant förhindra, vthan tillijka submittera sig
sielfua academiens disciplin. Will een icke wara legibus academiæ
vn-derkastat, så tagc honom hädan. Aff abscntibus eller serovenientibus
stipendiariis afkortes stipendii particula, det är rätt. Alla skole höra
een lection eller twå och låta examinera sig, at han der medh
conteste-rar sig wara itt membrum academiæ och dess disciplijn vnderkastat.

4. Generaliter ihugkommer iag een saak. I godhe herrar förstå
eder plicht, at lutar och een medh flijt sin profession skal förestå,
kan det någrom falla beswärligit, han tage sig heller något annat
före, alle laga så exercitia uthi huar sin profession ey försummas, at
man icke medh skäl skal hafua orsaak någon derföre at skylla. Dhe
gamble professores blifua något förskonte för sina giorde tienster skul,
men the yngre måste idka sine exercitier deste fliteligare. Och när the
vndertijden skole taga några puerilia ann och beswärliga collegia, der
af een præceptor ingen stoor delectation kan haffwe, at the då
demit-tera sig til deras captum. •

5. Om een stipendiarius drager bort vthan inspectorum consens,
så gå inspector in consistorium och låte stryka utli honom vthur
eata-logo, idque ut suppliciura ad paucos, metus ad omnes pertineat. Wil
en stipendiarius bortreesa, så tage iiispectoris sedel til een wiss dag, då
han skal komma igen. Dnn. professores sade sombliga wara mechta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b1/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free