Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Hwad som i facultate theologica anföres att kunne ratione personarum
seu professorum t il lokes, hafwer gode och store skääl. Men iag fruchtar, att
thet lärer falla swårt att erhàllat och bringe personerne till flere, än Konung
Gustavi Adolphi giorde numerus hafwer warit, Rationes moste liqwehl
alie-geras, effter the äre wichtige och låte sig wäl höre.
J lijka måtto behöfdes wähl wara tree Professores Juris, theu förste borde
läsa och profitera thet som apud omnes vel certe moratiores gentes habet vim
juris, pace belloque. Nam prudentia est quæ dirigit hominum dicta factaque
in communione privata et publica. Publica eommunio est vel communis
gentibus et populis multis, quæ nullo civitatia nexu inter se cohærent; vel
spe-cialis eommunio in hac vel illa civitate. Quod inter gentes plures aut
populo-rum rectores jus intercedit, optime omnium descripsit Grotius in aureo libro de
Jure bel 1 i & pacis. Thet är nästan ingen controversia emellan principes och
souveraine stater som icke kan tlxer vthur decideres, åt minstone är hon genera
-liter ther vthi författat. Och then Juris prudentia är een Staatsman för alt
nödig. Oeh om novæ leges skole giöres, eller något non determinaturn in iure
huius vel illius eiuitatis skall ex æquitate erueras, så moste man fly till principia
och jura naturæ & gentium, ipsumque adeo jus divinum.
Thet är en scabies Juristarum per alias oras, att then blifwer allena
æsti-meret för en jurist, som hafwer läst Corpus Juris Romani och dess
Commenta-tores. Corpus Juris Romani är en god och ståtelig bok. Men såsom ciuitas,
ther han war stadgat vthi, är nu inthet mehr in rerum natura, vthan är
slit-tin in innumeras et inter se discrepantes partes, altså är thet ius och mycliit af sig
kommet och resonerer mäst in cathedris. In Germania hafwer hwar provincia
sijne statuta, och the gå förut, Thet som inthet är ther vthi, thet dömes då
effter Jus Romanum, ehuru wähl månge retskaffens män på sidste rijksdagen
förde store quereler öfwer abusu Juris Romani in fora Germanorum introducto.
Sed redeo in viam.
Jag håller oförgripeligen therföre, att primus inter Jurisconsultos (när
han är ther till bequäm och ingen caprice eller tookhet drager honom till annat)
borde hafwa studium juris till then delen för sig, och alltså publice läsa Grotium
de Jure belli & pacis. Conringius i Helmstadt och Doct. Felden läsa honom,
vel potius libros eius de Jure belli & pacis om åhret nogre gånger. Och i
Sou-meur [Saurnur] mins iag thet samme wara skedt, vivente adhuc Grotio. Och en
professor hafwer noog arbete ther medh. Mig tycker att Jus püblicum huius
vel illius reipublicæ hörer närmare till Politici professionem idque exemplo
Aristotelis, som effter alle the lärdestes judicium hafwer skrifwit beste
politi-cam. Ty för än han begynner beskrifwa eller formera ciuitatem, som han
henne hade fattat, præmitterer han particularium statuum descriptionem.
Doch må iag bekenne, att när primarius professor Juris hafwer först enarrerat
jus inter varias gentes, kan han sedan träda till particulares ciuitates e. g.
Græcorum, Romanorum, Judæorum, etc, status och ther vthi wijsa, huru sosom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
