Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
R. Cantyler swarade. Intet så Professor Rudbeck, man måste intet gå
ifrån den ene extremitet till den andre uthan behålla af alle det som bäst är.
D. Hoffwenius sade här näst. Emädan han befinner sina scripta så illa
uptagas och tydas, lofwar ban intet willia något wijdare skrifwa eller tryckia
låta, allenast Hs. H. Gr. Excell. nu wille hielpa honom der ifrån.
R. Cantyler swarade åter som näst tillförenne. Man måste intet gåå ifrån
den ene extremitet till den andre, uthan hålla medelwägen, giöra det godt är
och icke låta sig dher ifrån deterrera, uthan af alle uthwällia thet bästa och
sådant docendo et scribendo föllia.
Sedan frågade R. Cantyler å nyo, huru dhet kan demonstreras af Dominis
Theologis, att äthskillige bereses kunna af den philosopliie hafwa sitt fundament.
Här påminte D. Stigzelius, att Cartesius statuerar mundum esse infinitæ
magni-tudinis och hwad mera som inföll. D. Hoffwenius swarade: det förstaas non
absolute immensum sed respectivum ad homines. Quis euim metitus est
coe-lum? Doctor Stigzelius. Han säger fuller på ett rum, att han är indefinitus,
men på ett annat rum säger ban mundum esse infinitæ magnitudinis, item på
annat rum non habero ullos magnitudinis suæ terminos etc.
Sedan skedde en digression ifrån denne discurs och begyntes ånyo talas,
huru månge i landet äro bekymrade öfwer denne philosophiens uthspridande
wid academien. D. Edenius sade sig godli kunskap hafwa, att Biskoparne icke
willia gierna de studenter som nu komma ifrån academien taga emoot i tienster
wid skolarne, befarandes them något nytt och skadeligit genom denne
philosophien lärdt. M. Brunnerus sade och sig genom skrifwelser godh underrättelse
hafwa, att academierne i Tyskland, som äre utlxaf Augustana confessione,
ingalunda willia lijda denne philosophien, der om Conringius hafwer hijt skrifwit.
Dn. 01. Rudbeck swarade. Skulle det argumentet gälla, iag will intet
comparera Cartesium med Luthero, uthan supponera Luthcrum i ingen ting
hafwa errerat och Cartesium i mycket. Skulle nu Cartesius, som mångastädes
är emoottagen och läres, intet aclitas, för det tyske academierne honom hata, så
skulle Lutherus mycket mindre achtas, som i förstone icke allenast i Tyskland
uthan allestädes blef föraehtadt.
Dn. Schefferus sade. Jagh tycker så, man måste intet så lätt förkasta
den receptam philosophiam, emädan dhär igenom skulle änteligen komma, att
man anten intet kunde förstå dhe gamble philosophos Aristotelem, Platonem
och flere, eller den aldeles förlagd blifwa. Hwad den nye anlangar kan mycket
godt dher ibland wara, allenast det separerades och man icke binder sig till ens
nampn i synnerheet, dher igenom han giör sig odiös hoos andre.
R. Cantzler swarade. Wij måste taga twenne saker wid denna discurs i
acht, 1) Bore wij tillse©, huru wijda denne philosopliia cartesiana är tolerabel.
Är hon heel onyttig, tå kan man afsättia den aldeles, har hon någon nyttigheet
medh sigh, man tå separerar det onyttige ifrån thet andra och det som godt är af
henne behåller sampt perspicuis verbis det explicerar och icke medh någon ob-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
