Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Cap. 4. Tit. 3. § 2. Om Rectoris officio. Rr. Att thet är tieii]igest och
af academiens dignitet, at han sielf hörer til hwad professores läsa och huru
flitiga the äro, och om han uppgår emot klockan 9, så får han höra, hwilka som
tå emellan S och 9 hafwa läst, så och the som när 9 slår läsa, och när han
afträdes; klockan 10, så ser han alla som tå läsa och noterar intermittentes. Alt
så på en tima före middagen hörer han 12 professores. Sammaledes om han
upgir ldockan mot tu och när [blifwer] lijtet efter 3, hörer han de 12, som läsa
efter middagen, och är thet nog, att han gör thet twå dagar i weckan. Eliest
måste och Decani stundom det samma i hwar sin facultet göra.
§. 5. Blåste äntligen efter thenna dagh ocli wid straff hållas.
Cap. 8. § 1. Om den som skal sustinera vices defuncti Professoris. Kr.
Att der successor så när är, måste han det åhret göra thet utan lön, eller en
adjunctus. Är någon professor, som annorstädes kallat blifwer, skal hans
resignatio förstås, när han det andra embetet anträder.
Cap. 9. § 8. Är den förra Decani officium at göra räkenskap för hwad
som professores uthi hans facultet läst hafwa under hans decanat.
§ 5. Alt hwad som uti denna § om Censura förmäles hålles effter
consti-tutionerna, allenast intet något som är contra Religionem, Regni statum eller
bonos mores sträfwar, hwarken af professore eller annan.
§ 10. Effter som omögeligit är Decano at hafwa på alla studenter
in-spection, ty gillade Rijks Cantzleren det Academien hafwer giort om
Land-skapernes inspection genom hwar sina professores, allenast oinbyte måste skee
hwar tridie åhr, at icke en tagar sig för stort patrocinium för Landskapet, och
at professores som ther til tagas äre utaf annat Landskap än thet de förestå
skola.
Cap. 10. § 1. Den confusion, som i Adelens wäsende och processer är,
wil RijksCantzleren taga til widare betänkiande, huru han kan styras; sedan på
det Academien och Staden skulle til gott förtroende och eenighet komma, at
hwad sielfwe processen dem emellan angår, skeer den efter constitutiones, men
när. Professores och Borgmästarna komma i sielfwa måltiden til at sittia, synes
wara höfligit, at Befalningsmannen och Borgmästarne sattes på andra sijdan
mot de sidst komne professores i Facultate Philosophica.
Cap. 14. Om Wachten. Rr. Att han hålles utaf Staden och Academien,
men tages en Cronans officerare förståndig dertil ock kallades konungens wacht
eller Cronans, och dee som tå af dhen angripas, är then student, föres til
Acade-demiens fängsel, är en borgare, föres til Staden och dess jurisdiction, men syndar
wachten, föres den i Stadsens fengsel och dömes af Landshöfdingen, Academiens
och Stadsens thertil tagne commissarier.
Cap. 17. § 5. Hwad som examen Doctorandorum in Jure, in Medicina
och Blagistrandorum in Philosophia widkommer. Rr. Hölt Cancellarius clen
kunna skee, när the först komma ifrån gvmnasierne, och sedan måste alla the,
som skola komma ifrån Academen til någon ticnst i Scholar, Gymnasier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
