Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
fallande ämbetes hinder, såsom och de åldriges eller eliest siukliges professorum
tilstånd, inthet wara practicabelt. Uthan tyckes wara nogh, at rector medh
decanis giör sin högsta flijt, icke allenast til at förfara professorum flijt, vtan
och admonera de försumlige, på det sättet som in constitutionibus föreskrifwes.
Ibid. § 5. Kan ingen twifwel wara, at ju den constitutio moste hållas;
allenast de likwist blifwe tillåtne, som kunna hålla præceptorcs privatos och
giöra den försäkring, at de den hålla wille, til des de komma til nödige
pro-gresser.
C’. 8. § 1. Piius membrum om professore ähr betänckeligit, och hålles
rådeligast ingen successorem inlåta i nådåhret, utan der med effter
eonstitutiones förhålla. Membrum posterius om tempore resignationis approberas.
C. 9. § 2. Tyckes fuller kunna praeticeras.
Ibid. § 3. Om censura måste änteligen mehra tilläggas, som yttermehra
förmäles ad C. 18 Tit. 2, § 1.
Ibid. § 10. Inspectores nationum må blifwa, dock måste inspectionis
tempus inthet sättias alt för kort. Ty en kan inthet så snart lära känna
studiosos och förfara deras förehållande; eller och förnimma liuilka som ähre
emen-dabiles aut secus. Icke heller kan förmenas, at inspectores ähre af samma
landskap, effter the bäst weta föräldrarnes liigenheet och sinne, kunna också
förtroligast medh dem om deras söners studier och förehållande conferera.
Cap. 10. § 1. Wore önskeligit at illustriss. cancellarius wille genom något
kraftigt medel adelen i sicht hålla. Huadh eliest förmäles om borgemestarnas
session in conventibus, må de wäl och pläga[sj medli all höfligheet och mäst
på det sätt som nämpnes respecteras.
Cap. 14. Om wachten. Det som vpsätties om begge societeternas wacht
under en öfwerwachtmestare och des ämbete, tyckes gott. Doch måste
academien hafwa sin wissa wacht och vnderwachtmestare, liuilka och, när the försee
sig, in consistorio afhöras och dömas böra. Desse såsom och
öfwerwachtmesta-ren måste wara reetori lydige och hans befalningar exequera.
Cap. 17. § 5. Om examinibus må hållas det sättet, som in
constitutionibus påbiudes och nu in praxi ähr, til des något annat, blifwer som tienligare
ähr publico et consensu et edicto blifwer substituerat. Och til des den praxis
blifwer gängse, at alla promovendi in diæcesibus hållas til at här vndergå
examen och taga testimonium, effter huilket allena de må promoveras.
Cap. 17. § 6. The som taga gradum in exteris academijs må fuller effter
eonstitutiones cedera dem som in patrijs academijs promoveras. Doch synes
billigt, at dem effterlåtas privilegia graduuin, så frampt de in academia patria
giöra något specimen, som sig emot samma grad skickar, huarota professores
facultatis, i huilken den gradus tagin älir, hafwa macht at döma.
C. 18. § 2. Professores extraordinarij må så wäl få disputera som adjuncti.
Ibid. Tit. 2, § 1. Om disputationibus admittendis bör liiggas til (det
som ähr emot religionen, statum reip. eller bonos mores) direcie vel indirecte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
